Dietisten hjälper dig att äta rätt

Många kanske undrar vad en dietist gör egentligen. Vi tog kontakt med Johanna Åkerström på allergimottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteorg, för att ta reda på mer om hur hon arbetar med matallergier och –överkänslighet hos vuxna patienter.

Johanna Åkerström driver Dietistnätverket för födoämnesöverkänslighet

En dietist är en person som har kunskap om matens roll vid olika sjukdomstillstånd. Att arbeta som dietist handlar bland annat om att hjälpa patienter, som av medicinska skäl måste utesluta saker ur sin kost, att ändå känna matglädje och kunna hitta andra saker att äta.

– Trots att man kanske är svårt sjuk, känner illamående, har tugg- och sväljsvårigheter eller behöver gå ner i vikt, måste man ändå få i sig näring, samtidigt som maten ska vara aptitlig, förklarar Johanna.

Få arbetar med allergier på heltid

När man som dietist arbetar med födoämnesöverkänslighet och allergi mot mat är det viktigt att reda ut vilka födoämnen som orsakar symtom, men även att ”frikänna” de som inte gör det. Många dietister arbetar någon gång med födoämnesallergier och -överkänslighet, men endast ett fåtal gör det på heltid. Johanna är en av dem.

– I grunden handlar det om att få patienten att undvika den mat som orsakar symtomen och ge råd och information om vad man kan äta istället, säger hon.

Utredningen görs i tre steg

En utredning av patienter med misstänkt överkänslighet mot mat sker i tre steg. I första steget görs en grundlig undersökning av vad patienten äter, vad han eller hon själv tror orsakar symtomen samt att det utförs en del tester. Med hjälp av patientens uppgifter och eventuella vägledande testresultat, plockar man under en fyraveckorsperiod bort det i kosten som man tror orsakar reaktionerna, till exempel mjölkprodukter. När symtomen försvunnit, återintroducerar man i tredje skedet det man uteslutit. Skulle symtomen då återkomma, har man troligtvis funnit orsaken till symtomen och då får patienten i vissa fall utesluta dessa födoämnen permanent.

– Då blir min roll att informera patienten om vad han eller hon kan äta istället för det som uteslutits, vilka ersättningsprodukter som finns och ge tips på recept. För att den nya kosten ska passa patienten så bra som möjligt, utgår jag från hur personen är som individ, vilka matvanor denne har, om han eller hon kan laga mat, vilken mat de tycker bäst om och så vidare. Vi strävar alltid efter att patienten ska utesluta så få saker som möjligt, för att kunna behålla ett bra energi- och näringsintag, berättar Johanna.

Viktigt att kartlägga matvanor

Ibland är det svårt att enbart utifrån tester, eller hur patienten upplever symtomen, bevisa att det är maten som orsakar reaktionerna. Misstänker man att det ändå är så, finns det andra metoder att tillgå. Om symtomen är akuta och kommer plötsligt, till exempel i form av klåda eller nässelutslag, kan man göra en så kallad 24-timmars recall. Det innebär att patienten vid varje reaktionstillfälle får skriva upp allt som denne har ätit under det senaste dygnet, fram till det att symtomen uppträder. Man får även uppge om man tagit några läkemedel, tränat, varit stressad eller känt av någon annan sjukdom. Utifrån denna rapport kan dietisten sedan försöka hitta orsaken till symtomen.

– I andra fall kan patienten ha kroniska besvär under en längre tid, till exempel magont. Då får man istället under en tid föra dagbok över det man äter och vilka symtom man har. Utifrån detta kan vi sen leta efter kopplingar mellan mat och symtom. Ibland konstaterar vi att symtomen inte beror på någon matöverkänslighet och då kan patienten remitteras till någon annan avdelning för vidare utredning, förklarar Johanna.

Matträning dämpar rädslan

En del människor som får reaktioner i samband med matintag blir rädda och utesluter på eget bevåg det man tror orsakar symtomen och kanske mer därtill. Detta görs ibland på felaktiga grunder och kan leda till att man inte får i sig all den näring man behöver. Då kan man få komma till dietisten på något som kallas för matträning, för att våga att på prov äta det man uteslutit. Johanna berättar.

– Genom media sprids ibland en bild av att det är livsfarligt med födoämnesallergier och -överkänslighet. Visst kan det vara så i vissa fall, men oftast ger allergier ganska lindriga symtom. Om man blir rädd för att äta vissa födoämnen, kan det få både praktiska, psykologiska och sociala konsekvenser. Att få komma till sjukhuset och under kontrollerade former reda ut vad man eventuellt är allergisk mot ger väldigt bra resultat och gör att många kan återgå till att äta ungefär som vanligt igen, säger hon.

Nätverk ger dietister stöd i arbetet

Som en del i sitt arbete vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, driver Johanna Dietistnätverket för födoämnesöverkänslighet. Nätverket har drygt 200 medlemmar runt om i landet. Eftersom dietisterna arbetar olika mycket med födoämnesallergi och –överkänslighet, finns det ett behov av att kunna fråga varandra och utbyta erfarenheter. Den som har en fundering kan mejla den till Johanna, som sedan vidarebefordrar frågan till andra i nätverket. Handlar frågorna om vuxna allergiker kan Johanna oftast svara själv, medan andra dietister hjälper till med de frågor som rör barn. Varje år anordnar dessutom nätverket två utbildningsdagar med olika teman, en i Göteborg och en i Stockholm.

– Födoämnesöverkänslighet och –allergi behandlas ganska kortfattat under dietistutbildningen och det finns inte så många kurser eller seminarier för att vidareutbilda sig inom området. Samtidigt kan vissa patienter bli väldigt sjuka om de får fel råd. Det skapar ibland en viss osäkerhet bland mina kollegor och därför är nätverket något som många kan luta sig mot, avslutar Johanna.

Skribent: Niclas Samuelsson

Niclas är frilansskribent med många års erfarenhet av att skriva om frågor som rör medicin och hälsa.

Kommentarer (2) Add Comment