McVities fruit&form har en ännu luddigare varningstext. "Framställt i en fabrik som hanterar nötter, sesamfrön, soja och ägg". Slutsatserna får konsumenten dra själv.

”Kan innehålla spår av” – Livsmedelsmärkningar ofta missvisande

Alla som läser vad som står på våra livsmedelsförpackningar har väl någon gång stött på formuleringen ”kan innehålla spår av…”, följt av nötter, mjölk, soja eller något annat allergiframkallande ämne. Märkningarna är tänkta att underlätta för personer med olika former av allergi och överkänslighet, men är ofta missvisande och förvirrande.

Att den mat vi köper ibland innehåller ämnen som kan orsaka allergiska reaktioner är välkänt och kanske något som måste accepteras. Så länge allt deklareras på innehållsförteckningen kan människor själva välja vad de kan och vill äta och allt borde vara bra med det.

Märkningen ”kan innehålla spår av” används idag helt godtyckligt, säger Marianne Jarl.

Problemen uppstår dock när livsmedlet av en eller annan anledning innehåller något som egentligen inte ska finnas där. Detta är något som till exempel kan hända om en maskin används för att göra choklad både med och utan nötter i och där man inte kan göra rent maskinen mellan tillverkningstillfällena. Lösningen blir då att istället förse förpackningen med en varningstext.

– För tio till tolv år sedan märkte vi att formuleringar av slaget ”kan innehålla spår av” blev allt vanligare på livsmedelsförpackningar. Tillverkarna kunde inte garantera att deras produkter var fria från ämnen som inte redovisades i innehållsföreteckningen, så istället började man med detta som en slags säkerhetsmärkning, säger Marianne Jarl, ombudsman med ansvar för konsumentfrågor på Astma- och Allergiförbundet.

Branschriktlinjer ska visa vägen

Flera aktörer reagerade på det ökade bruket av säkerhetsmärkningar. En arbetsgrupp med representanter från flera olika instanser skapades för att ta fram ett gemensamt dokument om hur livsmedel ska hanteras och märkas ur allergisynpunkt. Resultatet blev en samling branschriktlinjer, som bland annat informerar om allergier, vad som måste deklareras på förpackningen samt tydliggör när det kan vara motiverat att använda märkningar av typen ”kan innehålla spår av”. Enligt riktlinjerna ska dessa bara användas när ett livsmedel kan ha utsatts för allergiframkallande ämnen av anledningar som ligger utanför tillverkarens kontroll och då endast som en sista utväg. På Astma- och Allergiförbundet är man dock inte nöjda med detta.

– Som det är nu används märkningen helt godtyckligt. Eftersom det inte finns någon gemensam lagstiftning på området är det egentligen ingen som vet vad den innebär, allra minst konsumenten. Vi anser att dessa märkningar inte ska behöva användas överhuvudtaget. Tillverkaren har ansvar för att hålla koll på tillverkningsprocessen och ska kunna garantera att inga farliga ämnen tillsätts av misstag. Om ett livsmedel verkligen bara innehåller det som framgår av innehållsförteckningen blir säkerhetsmärkningen överflödig, säger Marianne Jarl.

Livsmedelsindustrin tveksam

Från livsmedelsindustrins sida håller man med om att det skulle vara önskvärt med tydligare regler. Däremot är man mer tveksam till om märkningarna kan tas bort helt och hållet. Ulrika Ehrhardt arbetar med livsmedelslagstiftning och märkningsfrågor på branschorganisationen Livsmedelsindustrierna.

– Vi vet att företagen vill göra rätt, men som tillverkare kan och får du inte lämna några garantier. Syftet med branschriktlinjerna är att skapa rutiner som minskar risken för att ett livsmedel blir kontaminerat. Om företagen följer riktlinjerna kan man vara så säker som det bara går, utan att lämna några garantier. Jag tror att situationen hade varit mycket sämre om vi inte hade haft riktlinjerna, med ett överflöd av märkningar. Riktlinjerna har höjt företagens ambition att göra rätt och har på så sätt minskat antalet onödiga märkningar. Men visst vore det fantastiskt om vi kunde få gemensamma lagar inom EU. Det skulle innebära fördelar för alla parter, inte minst blir det tydligare för konsumenterna. Dessutom blir handeln med andra länder enklare om alla följer samma regler, säger hon.

Olika praxis skapar förvirring

Ett hinder på vägen fram till en gemensam EU-lagstiftning är att medlemsländernas sätt att hantera allergifrågor skiljer sig åt. Marianne Jarl menar också att de tillverkare som har stora kunskaper om riskerna med allergier är mer angelägna om att märka sina produkter, trots att tillverkningsprocesserna fungerar ganska bra. För andra tillverkare är det kanske inte samma fråga och de märker inte sina livsmedel i samma utsträckning. Som konsument kan detta vara förvirrande och leda till missförstånd.

– Innan vi har en gemensam och tydlig lagstiftning inom EU är de nuvarande märkningarna i princip värdelösa. Det är mycket svårt för konsumenterna att bedöma vad de egentligen betyder och vad man kan äta. I väntan på en lagstiftning hoppas vi i alla fall att branschriktlinjerna följs. Även om de inte är optimala, så är de i alla fall bättre än ingenting, säger Marianne.

EU-lagstiftning kan dröja

Sverige är det första landet i Europa där frågan om märkningen har väckts, men har nu även följts av Storbritannien. Marianne Jarl hoppas att det på sikt ska kunna gå att få till en europeisk lagstiftning, som tydliggör hur och när livsmedel ska märkas.

– Vi är flera instanser som arbetar för att riktlinjerna ska göras till lag inom EU. I den nya livsmedelsförordning som EU skickat ut på remiss, har dock frågorna om allergimärkning tagits bort. Eftersom det är svårt nog att få till en gemensam lagstiftning på livsmedelsområdet, har man valt att lyfta ur dessa frågor tills vidare. När den nya förordningen är på plats kan det bli aktuellt att ta upp dem igen, något som dock kan ta flera år, avslutar hon.

Skribent: Niclas Samuelsson

Niclas är frilansskribent med många års erfarenhet av att skriva om frågor som rör medicin och hälsa.

Kommentarer (3) Add Comment