Kan man förhindra astma och allergi hos barn?

Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond har tagit fram en ny bok, Astma och Allergi - en handbok vid graviditet och amning där svenska specialistläkare och forskare har sammanställt den senaste kunskapen på området. Den riktar sig till alla de som idag är engagerade i behandling av kvinnor med allergi och astma, under graviditet och amning.

Hos kvinnor i fertil ålder är allergi och astma de dominerande sjukdomsgrupperna, att behandla dessa utgör en speciell utmaning. Den gravida kvinnan frågar sig gärna om hon kan göra något för att förhindra att allergier och astma uppkommer hos barnet.

Primärprevention innebär strategier för att förhindra att astma och allergi grundläggs hos fostret och barnet. Sekundärprevention innebär att förhindra fortsatt sjuklighet hos ett barn som redan fått allergi eller astma.

Det finns ännu inte mycket vetenskapligt säkerställd kunskap om vad som gör att ett foster eller barn utvecklar en allergi och av denna anledning har råd som getts ibland vilat på lösa grunder. Man har helt enkelt konstaterat att barn kan bli allergiska tex mot pälsdjur, komjölk, ägg eller jordnötter, och då har rådet varit att undvika sådant i tidig ålder för att inte bli sjuka. Tyvärr har dessa råd inte någon säker vetenskaplig bas.

Vad vet vi då egentligen?

Rökning är idag en definierad riskfaktor vad gäller utveckling av astma hos barnet. Detta gäller såväl moderns egen rökning redan från tidig graviditet som exponering för passiv rökning under småbarnsåren. Exponering för tobaksrök under fostertiden tycks ha störst betydelse. Moderns rökning under graviditeten påverkar barnets tillväx, men också barnets lungutveckling.

Enbart amning under de första levnadsmånaderna rekommenderas till alla barn oavsett ärftlighet för allergi. I Sverige rekommenderas full amning i 4-6 månader medan WHOs rekommendationer är 6 månader. WHOs längre rekommenderade tid beaktar att amningen ger ett bra skydd mot tarminfektioner vilket är av värde i utvecklingsländer.

Moderns kost är föremål för intensiv forskning ur många olika synvinklar. Kostens innehåll av nötter, jordnötter, fisk och skaldjur under graviditeten har spekulativt beskrivits som riskfaktorer för utveckling av allergi mot respektive födoämne. Detta har emellertid inte kunnat ledas i bevis.

Man har också undersökt om man genom att tillföra vissa näringsämnen ( t ex omega-3-fettsyra, laktobaciller) till den gravida kvinnan kan minska risken för allergi hos barnet men tillsvidare saknas vetenskapligt bevis för dessa kostmodifikationer. Rådet till den blivande modern blir att äta en näringsriktig och varierad kost, och att inte utesluta några speciella födoämnen med hänsyn till framtida allergi hos barnet.

Barnets kost

Tidig exponering för komjölk anses kunna öka risken för komjölksallergi hos högriskbarn. Högriskbarn är spädbarn i familjer med åtminstone två familjemedlemmar med omfattande och behandlingskrävande allergisk sjukdom; inte enbart pollensnuva. Om dessa barn får komjölkshydrolysat vid behov av tillägg före fyra månaders ålder minskar risken för eksem och komjölksallergi.

Flera försök har gjorts för att skjuta upp allergidebuten genom att låta barn undvika vissa födoämnen under det första levnadsåret. Detta har inte gett färre allergier.