Fett coolt eller...

Nu skall nyårslöfterna infrias. Bantning är ett aktuellt diskussionsämne i lunchrummen och många försöker förtvivlat bli av med de extra kilorna som smög på under julfrossandet. Ett av de mest känsloväckande näringsämnena är fett. Matnyttig har tittat på de olika slags fetter som finns och deras egenskaper och hälsoeffekter.

Fett innehåller mycket energi och ses därför som boven i dramat som orsaker ett alltför högt kaloriintag jämfört med kaloriförbrukningen. Men fettet behövs och på senare tid har man börjat uppmärksamma även fetternas positiva hälsoeffekter. Man kan egentligen inte tala om ”fett” eftersom det finns fetter med så olika effekter. Här följer nu en snabb genomgång av olika sorts fetter:

Mättat fett

Mättat fett kännetecknas av att det är hårt i rumstemperatur. Mättat fett finns främst i animalisk mat, smör, feta charkprodukter. Mättat fett orsakar åderförfettning, det som man tidigare felaktigt kallade för åderförkalkning. Lever gör om fettet vi äter till blodfett och den typen av blodfetter som bildas när man äter mättat fett kallas för det onda kolesterolet eller LDL, low density lipoprotein. Detta onda kolesterol orsakar i sin tur åderförfettning som i sin tur ökar risken för blodproppar och blödningar till följd av oelastiska blodkärl. Ju hårdare fettet är i rumstemperatur, desto mera mättat fett innehållet det.

Enkelomättat fett

Enkelomättät fett är mjukt eller flytande i rumstemperatur. Enkelomättat fett har en positiv hälsoeffekter eftersom den sänker halten av det onda LDL kolesterolet i blodet och därmed minskar risken hjärt- och kärlsjukdomar. Enkelomättat fett finns bl.a. i olivolja, rapsolja, mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter samt i avokado och kyckling.

Fleromättat fett

Fleromättat fett är mjuk i rumstemperatur. Fleromättat fett delas i två olika grupper: omega-3-fettsyror och omega-6-fettsyror. Fleromättat fett har även den en positiv hälsoeffekt genom att den minskar halten av det onda kolesterolet i blodet.

Omega-3 finns i fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och sardiner och även i skaldjur samt i rapsolja, linfrö, valnötter och bladgrönsaker. Omega-6 finns i majsolja, solrosolja, sojaolja, sesamfrö och sesamfröolja.

Transfetter

Transfett bildas när omättade växtoljor härdas så att fettet blir hårt även i rumstemperatur. Detta görs för att kunna använda de omättade växtoljorna i olika livsmedelsprodukter. Transfetter ökar halten av det onda kolesterolet. Transfetterna är farligare än mättat fett, men har mindre betydelse för vår hälsa eftersom man har minskat transfetter kraftigt under de senaste åren. Det finns även naturliga transfetter, ca 4 % av mejeriprodukterna fett är naturliga transfetter.

Kex, kakor, chips och feta godisar kan innehålla transfett. Mängden transfett har under de senaste åren mionskat och anses av livsmedelsverket inte i stort så farligt som mättat fett. Men har man en vana att äta mycket av produkter som innehåller så är det givetvis en hälsorisk.

Vill få reda p åom en produkt innehåller transfetter så skall det stå i innehållsdeklarationen att den innehåller delvis härdat fett. Ingår transfett naturligt i produkten, t.ex. i mjölkprodukter, behöver inte detta tas upp i innehållsdeklarationen.

Länkar

Livsmedelsverket: Rekommendationer om fett och fettkvalitet

Artikel i Läkartidningen (på drf.nu)

Skribent: Mertz Laakso