Kan mammas mat påverka barnets allergi?

Kan man minska risken för att ett barn utvecklar allergier genom att äta rätt? Det är säkert en fråga som många blivande mödrar ställer sig. För att försöka få ett svar på detta, kontaktade vi Ulla Nyström Kronander. Hon är överläkare vid Allergicentrum på Universitetssjukhuset i Linköping och en av medförfattarna till Astma- och Allergiförbundets handbok vid graviditet och amning.

Ulla Nyström Kronander

Ett ofött barn utsätts under hela graviditeten för olika ämnen utifrån där det ligger i mammans mage. Miljön i livmodern har betydelse för barnets utveckling och eventuella risk att få sjukdomar under livets gång. Det gäller till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck, men även allergier. En sak som påverkar barnet är den mat som mamman äter. Det är dock svårt att säga hur mycket och på vilket sätt. Frågan är också om det är det som mamman äter under graviditeten som betyder mest, eller om det är det hon äter under tiden hon ammar.

– Mamman äter i regel samma kost under såväl graviditet som amning. Därför är det svårt att se ett klart samband mellan utvecklingen av allergier och det som hon äter under just graviditeten, säger Ulla Nyström Kronander.

Inte färre allergier med utesluten kost

Vi kan börja med frågan om mamman kan minska risken för allergi hos det väntade barnet genom att undvika viss mat under graviditeten. Det har gjorts studier där man låtit gravida kvinnor avstå födoämnen som ofta ger upphov till allvarliga allergier, som till exempel fisk, nötter och ägg. Deras barn utvecklade inte allergier i mindre utsträckning än barn som fått en kost som innehöll dessa ämnen.

– Baserat på dessa studier går det inte att säga att man kan undvika allergier genom att utesluta vissa ämnen ur mammans kost, konstaterar Ulla.

Svårt studera kopplingen mellan mat och allergi

Hur är det då om man istället för att undvika vissa ämnen, regelbundet utsätter barnet för dem under graviditeten? Det finns många studier som försökt visa att detta förebygger allergier. Resultaten har dock ofta varit motsägande. En teori är att ett ökat intag av fettsyror som omega 3 och 6 kan minska förekomsten av allergier. Ulla Nyström Kronander berättar vidare.

– Mindre undersökningar visar att ett stort intag av dessa fettsyror hos mamman kan ha en positiv effekt på barnet. Forskningen har dock inte kommit fram till några tydliga resultat när det gäller detta. Det samma gäller studier där man granskat kopplingen mellan tillförsel av antioxidanter eller laktobaciller och uppkomsten av allergier. Där har man i vissa fall kunnat visa på en minskad förekomst av eksem hos barnen. Men även här finns det studier som visar på motsatsen. Detta är ett mycket svårstuderat område och forskningen måste fortsätta för att vi ska kunna få ett slutgiltigt svar, säger hon.

Amning rekommenderas när det är möjligt

Det är alltså svårt att veta i vilken utsträckning mamman kan påverka utvecklingen av allergier under graviditeten. Men hur är det när barnet väl är fött? Att amning ger ett bra skydd mot infektioner är något som alla forskare i dag är överens om. Modersmjölken ger ett skydd mot luftvägsinfektioner och därmed ett skydd mot tidiga astmaliknande besvär. Det är dock mer osäkert om amning även skyddar mot allergier. Ulla Nyström Kronander vill ändå ge alla mammor rådet att amma sina barn om det är möjligt.

– Vi brukar rekommendera mammorna att amma sina barn i fyra till sex månader, för att bygga upp ett skydd mot infektioner. Om man av någon anledning inte kan amma är det dock inte alltid lämpligt att ersätta bröstmjölken med vanlig komjölk. Tidig matning med komjölk anses kunna öka risken för mjölkallergi hos så kallade högriskbarn. Det är barn som har föräldrar eller syskon med svår allergisk sjukdom. Dessa barn bör istället få komjölkshydrolysat, något som verkar minska risken för utveckling av eksem och mjölkallergi, säger hon.

Ärftlighet och dålig luft riskfaktorer

Det är helt enkelt för tidigt att med säkerhet säga vilken betydelse mammans matvanor har för barnets eventuella utveckling av allergier. Avsaknaden av stora studier och motsägande resultat i de studier som gjorts gör inte saken lättare. Hur är det då med ärftligheten, kan den ha någon roll i om barnet blir allergiskt eller inte?

– Att ha allergiska föräldrar ökar risken för allergi. Allergierna ökar dock så snabbt att även yttre faktorer spelar in. Vi måste komma ihåg att vi påverkas av mycket i vår omgivning. Tobaksrök, luftföroreningar och att vi äter annan mat nu än vad vi gjorde för femtio år sedan har stor betydelse, säger Ulla.

Dagens råd kan ändras i framtiden

Oavsett hur det förhåller sig med dessa saker, så finns det ändå några konkreta råd som Ulla vill ge till de blivande mödrarna.

– Under graviditet och amning ska man äta en allsidig kost, som innehåller tillräckligt mycket näring. De råd som Livsmedelsverket ger till gravida bör man följa. Under den period man ammar ska man gradvis introducera fast föda till sitt barn, för att sedan helt övergå till detta. Det pågår hela tiden forskning om hur maten påverkar barnen och vi hittar gradvis nya metoder för att skydda dem. Alla föräldrar vill så klart det bästa för sina barn, så det är viktigt att vi kan ge bra information. Det gäller dock att vi är ödmjuka och inser att de råd vi ger baseras på det vi vet i dag. Det är inte samma råd som vi gav för tio år sedan. Och eftersom forskningen hela tiden går framåt kommer vi med all säkerhet inte att ge samma råd om ytterligare tio år, säger hon avslutningsvis.

Ladda ned eller beställ boken Handbok vid Graviditet och amning här