Det är svårt att veta hur många personer som är lever med en födoämnesallergi eftersom det är svårt att påvisa allergi framförallt hos vuxna.

Även om det finns reaktioner på ett visst födoämne är det inte säkert att man har antikroppar i blodet.

Hos barn finns det däremot ganska bra möjligheter till både diagnos och behandling.

]]> mertz@digitalatidningar.se (Mertz Laakso) Allergi Thu, 26 Nov 2009 14:14:08 +0000 http://www.matnyttig.se/tidigare-artiklar/17-allergi/123-juletid-aeven-foer-allergiker- http://www.matnyttig.se/tidigare-artiklar/17-allergi/123-juletid-aeven-foer-allergiker- Julen - en nöt att knäcka för allergiker

Julförberedelserna är redan i gång för många, om du har en allergisjukdom har du kanske extra mycket att tänka på inför julen.

Nötter är en tradition som starkt förknipas med julen. I den här artikeln belyser vi frågor kring nötallergi.

Här hittar du även lista med ingredienser i livsmedel som kan ge allergiska besvär.

Äggallergi

Allergi mot ägg innebär att man är allergisk mot de proteiner som finns i ägg. Äggvitan är väldigt allergiframkallande men även äggulan kan ge allergiska reaktioner. De kan båda ge reaktioner vid mycket små mängder. Till exempel kan osynliga rester på tallrik eller bestick vara nog för att utlösa en reaktion. Även små mängder luftburet äggprotein kan ge besvär. Att pyssla med äggkartonger kan för vissa räcka för att få en allergisk reaktion. Råa ägg ger de värsta reaktionerna (t ex ett ägg som inte är genomstekt)

Hur vanligt är äggallergi?

Äggallergi är vanlig bland små barn, men minst hälften av barnen blir fria från den i förskoleåldern eller något senare. Äggallergi brukar inte debutera senare i livet.

Vilka symtom kan man få?

Klåda i munnen, svullnad i halsen, läppsvullnad, blåsor i munnen, nässelutslag (Urtikaria och kontakturtikaria), ögonsymtom, symtom från luftvägarna, astma, buksmärtor, illamående, diarré och rinit (rinnande ögon och näsa).

I vilka produkter finner jag äggproteiner?

Ägg finns i många rätter som pannkaka, pajer, lådor, bakverk och kakor samt panering av fisk och kött. Det är viktigt att läsa innehållsdeklarationerna noga eftersom det ibland kan dölja sig ägg i produkter där man inte väntar sig att finna det.

I de här ingredienserna döljer sig äggprotein:

Äggvita, äggula, ovalbumin, ovomucoid. Lysozym (E 1105) kommer från ägg och kan ge en del äggallergiker problem. Det används som konserveringsmedel i vissa ostar.

Vad händer vid uppvärmning?

Äggprotein är nästan lika aktivt efter kokning och stekning. Stekos kan ge reaktion då äggproteinet finns i luften och andas in.

Amning:

Om du ammar kan du äta den mat du tål och mår bra av precis som vanligt. Följ Barnavårdscentralens vanliga rekommendationer när det är dags att börja med smakportioner.

Korsallergi:

Om man är allergisk mot hönsfjäder så kan man också vara allergisk mot ägg och kycklingkött.

Ägg från olika fåglar som är undersökts visar korsreaktioner, men med varierande styrka. T ex kan vaktelägg ge personer med hönsäggallergi reaktioner.

Hur ställs diagnosen?

Att kunna diagnostisera allergi är viktigt, dels för att den som är allergisk ska kunna undvika det han eller hon inte tål, dels för att den behandlande läkaren ska kunna sätta in rätt behandling. Det finns många olika möjligheter till att fastställa sjukdomen allergi. Tyngst väger alltid den allergiska människans egen sjukdomshistoria, så kallad anamnes. Det finns inga allergitester som med 100% säkerhet kan påvisa eller frikänna från allergi.

Äggallergiker kan inte få influensavaccin

Landstingen har köpt in influensavaccin mot den nya influensan som är baserat på ägg och inte kan användas av äggallergiker. Det finns ett vaccin som inte är baserad på som är godkänt av Emea, Europeiska läkemedelsmyndigheten, men landstingen har valt en annan produkt som dessutom är försenad på många håll.

Astma- och Allergiförbundets ordförande Ingalill Bjöörn som är äggallergisk tillhör dom som är drabbade av landstingens beslut. Hon är mycket kritisk till det faktum att äggallergiker inte kan få ett vaccin mot svininfluensan. Maila oss om du är drabbad. Här kan du se på intervjun som TV4 gjorde med Ingalill Bjöörn. Länk till intervjun.

Äggallergi och influensavaccination

Många undrar hur man som äggallergiker ska kunna bli vaccinerad mot den nya influensan. Här följer en kort information om läget just nu.Det vaccin som kommer att finnas tillgängligt från och med slutet av september är baserat på ägg. Är man allergisk mot ägg ska man kontakta sin läkare för att diskutera om vaccination är möjlig eller inte. Det är enbart personer med riktigt svår äggallergi som inte kan vaccineras. I Stockholm har en grupp allergologer skrivit riktlinjer åt Stockholms läns landsting om hur man bör/kan handlägga individer med äggallergi i samband med vaccination mot den nya influensan.

Angående äggallergi och influensavaccination

Fråga: Vilka bör remitteras från primärvården till allergispecialist?

Svar: De som på grund av bekräftad eller misstänkt äggallergi har en helt (100%) äggfri kost. Remiss skickas då för bedömning.

Fråga: Hur handläggs detta på allergispecialistmottagningen?

Svar: Vid anamnes på anafylaxi och på grund av denna helt äggfri kost gör vi en individuell bedömning och tar ställning till om vi ska avstå från vaccination.

Stockholm den 31 augusti 2009

Gunilla Hedlin
Spesak Barn- och ungdomsallergologi

Carl Eriksson
Spesak vuxenallergologi

Anders Lindfors
överläkare Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Reidar Grönneberg
Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset

Per Thunqvist
Överläkare Sachsska Barnsjukhuset

Lars Gottberg
Överläkare Södersjukhuset

Anne Kihlström
Överläkare Astrid Lindgrens barnsjukhus

Pär Gyllfors
Specialistläkare Astma/allergimott St Görans sjukhus

Läs mer om A(H1N1)

http://www.vardguiden.se

http://www.krisinformation.se

http://www.krisinformation.se

http://www.lakemedelsverket.se

http://www.netdoktor.se

Nötter, frukt och kryddor

Exotiska frukter

Latex - naturgummi

Insekter och djur

Eksem och inflammationer

Test kan ge fel resultat

Behandling

Pollen är en förutsättning för liv, utan pollen skulle det inte finnas några växter alls. Pollen är också nyttig föda åt fåglar och djur eftersom det innehåller fett och proteiner. Men det som är nyttigt för några ger sjukdom åt andra. I Sverige är ca 20 procent av befolkningen pollenallergiker. De flesta pollen som är allergiframkallande sprids via vinden, och oturligt nog måste vindpollinerande växter ha särskilt mycket pollen för att lyckas föröka sig. Ett sådant exempel är björk där ett enda björkhänge med hanblommor kan innehålla fem till tio miljoner pollen.

Vilka växter får vi pollenallergi av?

– De vanligaste allergiframkallande pollensorterna i Sverige kommer från lövträd, främst björk, al och hassel samt gräs och gråbo.

– Sporer som kommer från ormbunkar, mossor, alger och svampar kan också framkalla allergier och astma. Två vanliga sporer som ger besvär är:

Cladosporium som växer på bland annat döda växtdelar och jord. Den sprids mest under juli-augusti. Alternaria som växer på odlade växter och finns i jord och skogsvegetation. Den sprids mest under sensommaren då det är varmt och fuktigt.

Varför blir man pollenallergisk?

Immunsystemet kan överreagera när man utsätts för pollen eller sporer. Det bildas allergiantikroppar som fäster på särskilda celler (mastceller) i ögonens och näsans slemhinnor och man blir sensibiliserad. Nästa gång man träffar på pollen känner antikropparna igen det och mastcellerna släpper ut histamin. Histaminet ger oss nysningar, rinnande näsa och andra symtom på pollenallergi.

Vilka symtom får man av pollenallergi?

Vanliga symtom vid pollenallergi är: nysningar, nästäppa, rinnande/ svidande/kliande ögon, klåda i hals och gom, astmatiska besvär, trötthet, och huvudvärk. Man kan också få hosta och retningar i luftrören. I svåra fall kan astma utvecklas.

Är jag förkyld eller allergisk?

Svaret är att en vanlig förkylning ofta ger ont i halsen och tjockt slem och att den klingar av och blir bättre efter någon vecka. Det kliar sällan i ögonen som vid allergisk snuva. Pollenallergi kan behandlas med receptfria läkemedel från Apoteket (antihistamin, kromoglikat, kortison). Har man större besvär ska man söka läkare som gör en allergiutredning och ger råd om den effektivaste medicineringen. En mer långsiktig behandling kallas hyposensibilisering och är en slags vaccinering mot allergi. Den ökar motståndskraften mot det man är allergisk mot genom att man sprutar in allergenet i kroppen i svaga doser varje vecka under lång tid.

Korsallergier mellan pollen och mat

Den som är allergisk mot ett ämne kan i vissa fall även reagera mot andra närbesläktade ämnen i till exempel mat. Symtomen är ofta att det kliar, sticker och känns svullet på läppar, i mun och svalg. Mer sällsynt är att man får ont i magen, illamående, diarré, kräkningar, eksem, nästäppa, snuva och astma. Anafylaxi kan förekomma.

Samband mellan pollen och födoämnen

Björk äpplen, päron, nötter och mandel, kiwi, morot, potatisskal, stenfrukter (körsbär, plommon, persikor, aprikoser och nektariner), anis, curry, kummin, kamomill, selleri, pepparmint, och paprika.>P> Gråbo selleri, morot, paprika, persilja, koriander, vitlök, curry, kamomill, anis, fänkål, kummin, pepparmynta, solrosolja, senap. Malörtsambrosia melon, banan och gurka.

– Överkänslighet mot biogena aminer kallas ibland för pseudoallergi, eftersom symtomen är så lika, säger Victoria Strand, specialist på S:t Görans sjukhus i Stockholm.   Fakta Här är symtomen... Biogena aminer kan utlösa följande symptom: Blodtryckssänkning, hjärtklappning, huvudvärk, flush — varm och röd i ansiktet, illamående, kräkningar, buksmärtor, astmaliknande besvär, yrsel, mun- och svalgsymtom, nässelutslag. ...och här är livsmedlen Här är de livsmedel som innehåller biogena aminer och som är kända för att ge symtom: makrill, inlagd sill, salami, skinka, ost, spenat, tomat, avokado, banan, hallon, ananas, valnötter, choklad, vin, öl, skaldjur, jordgubbar. Källa: Astma & allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus.

Biogena aminer
— ger symtom som liknar allergi.

Ett diffust obehag, nässelutslag eller huvudvärk. Biogena aminer i till exempel rödvin, sill och choklad kan ge många olika symtom och reaktionen kan variera från gång till gång.  Det gör det extra lurigt att förstå sig på dem.

Nu finns fler ledtrådar för dem som upplever att de mår dåligt av viss mat eller dryck. Symtomen kan bero på att maten innehåller så kallade biogena aminer som vissa människor är känsliga för.

– Biogena aminer är ett jättespännande område, men vi har hittills varit dåliga på att identifiera de människor som kan få problem med dem. Symtomen kan vara allt från lätt nästäppa, till svåra buksmärtor och kräkningar. Det är lätt att förväxla känslighet för biogena aminer med allergi, som kan ge samma symtom, säger specialisten och verksamhetschefen Victoria Strand på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Biogena aminer kan bildas i livsmedel som innehåller fria aminosyror eller protein som bryts ned av bakterier. Aromrik och lagrad ost, tomat, salami, tonfisk och rökt skinka är några exempel. En pizza med extra allt, eller en italiensk buffé ser läckert och härligt ut, men båda döljer många biogena aminer.

Påverkar på flera sätt

De biogena aminerna kan delas in i histamin, tyramin, tryptamin, serotonin och fenyletylamin, som kan påverka kroppen på olika sätt. Histamin är det amin som är mest känt som orsak till överkänslighetssymtom.

Biogena aminer ska brytas ner i tarmen av ett enzym som heter DAO, diaminoxidas. Enzymet förändrar molekylerna så att de inte längre triggar kroppen till att få symtom som klåda, utslag, illamående eller trötthet. Biogena aminer är därför inget man behöver fundera på när det finns tillräckligt med DAO.

– Vi misstänker att reaktionerna beror på att en del personer har för låga halter DAO. Om de äter födoämnen som innehåller mycket histamin kommer de att reagera som om de fick en överdos. Histaminet bryts inte ned i tarmen som det ska, utan det blir en kraftig histaminreaktion, säger Victoria Strand.

Även vid äkta allergier orsakas symtomen av en histaminreaktion, men då triggas reaktionen av IgE-antikroppar mot det specifika födoämnet. Vid känslighet för biogena aminer hittas inga IgE-antikroppar i blodet. Därför kallas det ibland för pseudoallergi.

Reaktionerna varierar

En av anledningarna till att det är svårt att komma de biogena aminerna på spåren, är att reaktionen kan dröja allt från några minuter till många timmar. Den behöver inte heller vara likadan varje gång.

– Det är människors stora huvudvärk – att de misstänker vissa födoämnen, men sedan upptäcker att de ibland kan äta dem utan besvär. Då blir de helt ställda och misstänksamma mot allt istället.

Faktum är att känsligheten för biogena aminer kan variera beroende på om man till exempel haft en infektion eller varit magsjuk. Dessutom kan reaktionen bero på hur mycket histamin och andra biogena aminer som intagits vid samma tillfälle. Det kanske går utmärkt att äta skaldjur ena gången, men nästa gång mår man dåligt, eftersom man då också ätit jordgubbar. Totalbelastningen blir för stor.

Vinet kan vara avgörande

Om man druckit alkohol vid tillfället har också betydelse. Aktiviteten i enzymet DAO minskar nämligen tillfälligt av alkohol, och förmågan att bryta ner biogena aminer hämmas. Dessutom ökar alkohol tarmens genomsläpplighet, vilket gör att kroppen hinner ta upp mer av de onedbrutna biogena aminerna och reaktionen blir kraftigare.

Särskilt besvärligt blir det om man dricker rött vin, eftersom det innehåller mycket biogena aminer. Totalmängden ökar, medan förmågan till nedbrytning minskar.

– Om man tar ett glas vin till maten eller inte kan vara avgörande för om man får besvär av biogena aminer. Det är stor skillnad mot hur det är att ha en äkta allergi mot till exempel skaldjur. Då reagerar man alltid när man råkar få i sig skaldjur, säger Victoria Strand.

Försöker tillföra enzymet

Kunskapen om hur biogena aminer påverkar en del av oss ökar nu successivt och forskning pågår. I Tyskland håller man på att utveckla ett test för att mäta hur mycket av enzymet DAO en person har i tarmen.

– Det pågår också en studie där man undersöker om det hjälper att ge DAO-enzym till människor som har för låga halter. På sikt kanske man kan ordinera DAO i kapslar som sväljs.

I dag finns för lite forskning färdig för att Victoria Strand ska kunna ordinera DAO, men hon anser att man gott kan prova själv om man vill. DAO-enzym säljs i hälsobutiker under namnet Camucin och en del upplever att det hjälper.

Att antihistaminer fungerar vet man dock säkert.

– Antihistaminer tas helst förebyggande och om man är inne i en period då man reagerar väldigt kraftigt kan man behöva ta dem varje dag, säger Victoria Strand.

Det är alltid bra att äta varierat, men det man mår dåligt av ska man förstås undvika. Kunskap och planering kan dock göra ätandet friare, eftersom det handlar om den totala mängden biogena aminer vid en måltid och eventuell alkohol.

Veteallergi och glutenintolerans

— Inte samma sak. Här benar vi upp skillnaden mellan dem.

Veteproteinallergi och glutenintolerans förväxlas ofta och få vet skillnaderna. I båda fallen måste man se upp med vetemjöl, men veteallergiker kan också bli svårt sjuka av specialmjöl för glutenintoleranta.

Allergiläkaren Magnus Wickman och gastroenterologen Lars Browaldh reder ut begreppen.

För den som inte är insatt framstår veteallergi och glutenintolerans som samma sak, eftersom båda innebär att man måste undvika vanligt mjöl för att må bra. Faktum är att allergi mot veteprotein och glutenintolerans är två helt olika sjukdomar, med olika bakomliggande mekanismer och symtom. Det är inte ens samma beståndsdel i mjölet som är boven.

– Det finns flera proteiner i vete och gluten är bara ett av dem. Den som är glutenintolerant tål inte just gluten, men det gör faktiskt veteproteinallergikerna. De reagerar istället på några av de andra proteinerna, säger allergiläkaren Magnus Wickman på Sachsska Barnsjukhuset i Stockholm.

Gluten finns även i råg och korn och därför måste glutenintoleranta undvika de sädeslagen också. Det behöver inte den som är allergisk mot vete, om personen inte samtidigt är allergisk mot andra sädesslag, vilket förekommer.

Allergiker reagerar snabbare

Veteproteinallergi är som vilken allergi som helst. Det är allergiantikroppar, så kallade IgE-antikroppar, som orsakar symtomen. Ofta kommer reaktionen relativt snabbt när en veteallergiker ätit vete eller andats in vetemjöl som far i luften.

– Precis som andra allergiker kan de få mag- och tarmbesvär, hudsymtom som svåra eksem eller nässelutslag, och besvär från övre luftvägar och astma. I värsta fall kan de få en allergichock, vilket är mycket allvarligt och kan komma att kräva intensivvård, säger Magnus Wickman.

Glutenintolerans, å andra sidan, beror inte på IgE-antikroppar och kan aldrig ge allergichock eller astma. Förloppet är oftast långsamt och de flesta glutenintoleranta märker ingenting om de äter något med gluten i någon enstaka gång av misstag. Trots det ska gluten noggrant undvikas, eftersom gluten skadar deras tunntarm.

Får sämre näringsupptag

Gastroenterolog Lars Browaldh på Sachsska Barnsjukhuset har stor erfarenhet av glutenintolerans, eller celiaki, som sjukdomen också heter.

– När glutenintoleranta får i sig gluten blir tarmslemhinnan inflammerad, vilket så småningom leder till att tarmluddet i tunntarmen bryts ner. De får en sämre upptagningsförmåga av olika näringsämnen, men det kan ta månader eller år innan det blir uppenbart att något är fel, säger han.

Ett vanligt symtom vid obehandlad glutenintolerans är problem med magen, som diarré eller förstoppning och värk. Trötthet, blodbrist och näringsbrister är också vanligt. Barn kan ha dålig aptit och växa långsamt innan de får diagnos. Och både barn och vuxna kan få psykiska symtom som depression.

Benskörhet kan förekomma hos vuxna som haft sjukdomen under längre tid, men först långt upp i medelåldern.

– Glutenintoleranta har oftast inte hudutslag, till skillnad från veteallergiker. Det finns dock en form av glutenintolerans – hudceliaki – som ger utslag. Den är ovanlig hos barn, men kan förkomma hos vuxna, säger Lars Browaldh.

Ärftligt eller inte

En av skillnaderna mellan de båda diagnoserna är ärftligheten. Allergi som sjukdom är visserligen ärftligt, men att någon blir allergisk mot just veteprotein går inte i arv. Det gör glutenintolerans.

– Om ett barn har glutenintolerans är det 10-20 procents risk att barnets syskon också har det, säger Lars Browaldh.

En annan skillnad är hur länge man kan förväntas ha sin allergi eller intolerans. Glutenintolerans är en livslång sjukdom som inte växer bort.
Veteallergi är vanligast hos barn och kan växa bort med tiden, även om prognosen är sämre än vid till exempel ägg- och mjölkallergi.

– För barn som har kraftig veteallergi med rejält förhöjda värden av IgE-antikroppar är det liten sannolikhet att allergin växer bort. Och tyvärr ser vi fler och fler barn med riktigt svår veteallergi. Varför vet vi inte, säger allergiläkaren Magnus Wickman.

Diagnosen veteallergi är ofta fel

Magnus Wickman berättar att det finns många människor som felaktigt fått diagnosen veteallergi. De har någon gång visat sig ha IgE-antikroppar mot vete i allergitester, antagits vara allergiska, och därefter konsekvent undvikit vete.

– Men de flesta med IgE-antikroppar mot vete har inte veteallergi. Proteinerna i växtriket är snarlika och veteallergenet innehåller komponenter som finns i en rad andra födoämnen och pollen. Som testerna är utformade idag kan det verka som om en person är allergisk mot vete, fast det egentligen handlar om allergi mot något annat, säger han.

För att man verkligen ska vara allergisk mot veteprotein ska man inte bara ha IgE-antikroppar, utan också få symtom av att äta vete och känna att man blir bättre när man undviker det. Ju högre halter IgE-antikroppar mot vete som mäts i blodet, desto större är risken att man verkligen är allergisk mot vete.

Det finns ingen motsvarande felkälla som gör att människor får diagnosen glutenintolerans på felaktiga grunder.

– Däremot finns det många som går och är glutenintoleranta utan att veta om det, eftersom symtomen ofta är så diffusa. De har blivit missförstådda när de sökt hjälp, säger gastroenterologen Lars Browaldh.

Kosten kan skilja sig

När det gäller kosten finns också olikheter. Huvudregeln är att veteallergiker ska undvika veteprotein och glutenintoleranta ska undvika gluten för att må bra. Den som är glutenintolerant ska alltid äta glutenfritt och hålla sig till bröd och pasta på mjöl av till exempel ris, hirs, majs och bovete. Som glutenfritt räknas också produkter som innehåller vetestärkelse, med mycket lågt innehåll av gluten.

En del veteallergiker mår bra på samma kost som glutenintoleranta. Andra kan reagera på de små mängder allergen som kan finnas i vetestärkelse. En del allergiker kan äta råg och korn, andra inte.

–Om man är rejält allergisk mot vete och har lika höga IgE-nivåer mot råg, ska man vara försiktig med råg. Men om symtomen på vete är lindriga och IgE-nivåerna mot råg är betydligt lägre, får man prova sig fram försiktigt med råg, säger Magnus Wickman.

Vilken form vetet har kan också spela roll.

– Det finns veteallergiker som bara reagerar på att andas in vete, men kan äta det utan problem. Det beror på att vissa allergener förstörs när maten hettas upp och även av magsyran, säger Magnus Wickman.
Han anser att allergiker med svåra symtom ska undvika vete noga.

– Men de som får lindriga symtom, kanske lite snuva eller eksem, kan välja att äta något de är sugna på och acceptera att det kliar. Att äta vete när man har veteproteinallergi ger inte några förändringar i tarmslemhinnan.

Finns också en tredje grupp

Förutom veteallergiker och glutenintoleranta finns en liten, tredje grupp som väljer mjöl från specialhyllorna. De upplever att de eller deras barn mår bättre när de undviker vete, men testerna visar varken veteallergi eller glutenintolerans. Ofta finns flera familjemedlemmar med samma tillstånd.

– Den här gruppen vet vi väldigt lite om, men förmodligen finns reaktionssätt i kroppen som idag är okända. De ska förstås undvika vete om de är säkra på att de mår dåligt av det. Men det är viktigt att barn provar då och då, för oftast tål de vete när de blir äldre, säger Lars Browaldh.

Eva Annell

Lagrat vin bättre för vinallergiker

Inte kan det vara särskilt kul att sitta och tänka på svavel och histaminer under en trevlig middag med goda viner.

Men för många allergiker är det en nödvändighet att stirra extra djupt i glaset för att försöka utröna vilka eventuella farligheter som kan dölja sig i den goda drycken.

För vem vill förstöra tillställningen med rinnande ögon, totalt tilltäppt näsa, högrött ansikte, utslag och/eller avrunda med ett dramatiskt blodtrycksfall? En god nyhet är dock att det går att förebygga vissa reaktioner genom att "grunda" med en liten, receptfri och ofarlig antihistamintablett.

Att vara allergisk är inte längre bara allmänt tråkigt, opraktiskt och stundtals farligt. Om man dessutom är vinälskare leder det i längden till klart fördyrade levnadsomkostnader.

Allergiska reaktionerna på sulfitet i vin kan vara kraftiga, men inte dödligt farliga.

Dr Olle Zetterström, på Allergicentrum i Linköping.

Äldre vin bättre

Den som har oturen att vara överkänslig och vill undvika att få en allergisk reaktion av vin kan inte kosta på sig att köpa vilket enkelt vin som helst utan måste av hälsoskäl köpa äldre och därmed alltid dyrare årgångar. Den sulfit, eller svaveldioxid, som finns i allt vin, både rött och vitt, avtar nämligen ju fler år vinet har på nacken.

— Köp flaskor som kostar mer än femhundra kronor, då klarar du dig, är det "goda" och skämtsamma råd allergologen Olle Zetterström på Allergicentrum i Linköping ger alla vindrickare som lider av astma.

Han påpekar att de allergiska reaktionerna på sulfit kan vara kraftiga, men att han inte har hört talas om att någon skulle ha dött på grund av sulfithalten i vin. Däremot lär en person i USA ha avlidit efter att ha ätit sallad som någon "fräschat upp" med lite sulfit.

Visst är det hårt att lida av astma, men kanske kan de drabbade trösta sig med att de i alla fall inte riskerar att bli alkoholister.

Utan sulfit oxiderar vinet

— De flesta astmatiker brukar veta vad de tål och inte tål. Är man osäker får man helt enkelt testa sig fram lite försiktigt, säger Olle Zetterström och tillägger att sulfit, som förmodligen användes redan i romarnas viner, är ett nödvändigt inslag i alla viner, också ekologiska.

Sulfit är nämligen inte bara en tillsats utan något som bildas naturligt under jäsningen av vinet.

Utan sulfit oxiderar och missfärgas vinet snabbare vid kontakt med syret i luften och det blir lättare för bakterier och mögel att utvecklas. Det är också nödvändigt att tillsätta sulfit för att avbryta jäsningsprocessen och förhindra dålig lukt. Ont ska med andra ord med ont fördrivas.

Det finns en utbredd föreställning om att enbart vita, och i synnerhet söta, viner innehåller sulfit, men det stämmer inte. Också röda viner innehåller sulfit, men oftast i mindre mängd eftersom den naturligt röda färgen annars skulle blekas.

Det är främst astmatiker som reagerar på detta ämne, eftersom det kan få luftrören att dra ihop sig. Tyvärr finns det en hel del andra saker i vinet att oroa sig för för den som har anlag för allergiska reaktioner.

Många överkänsliga mot färgen

Till och med något så trevligt och vanligtvis nyttigt som askorbinsyra, det vill säga C-vitamin, kan i höga doser leda till diarré, frätskador på tänderna och njursten. Askorbinsyra tillsätts i små mängder i öl och vin för att förhindra oxidering så det ska tack och lov mycket till innan emaljen på tänderna börjar flagna.

Färgämnen är en annan bov i allergisammanhang. Den som inte tål vissa färgämnen kan reagera med hudutslag och astmaanfall. I vanligt vin förekommer inga syntetiska färgämnen, färgen kommer enbart från druvans skal.

— I unga viner finns det ibland naturliga färgämnen som kan leda till överkänslighetsreaktioner, säger laboratoriechefen Ulla Edberg på Statens Livsmedelsverk.

Hon tillägger att det egentligen inte är konstigt att allergiska reaktioner förekommer i samband med alkoholförtäring.

Alkohol förstärker effekten

— Alkohol har en allmänt förstärkande effekt, den gör att allt man stoppar i sig tas upp bättre.

Därmed har hon också gett en förklaring till varför vissa känsliga personer inte riktigt tål den annars så utsökta kombinationen rödvin och ost. I såväl vinet som osten finns det nämligen halter av histamin som kan leda till allt från utslag, svullnader, huvudvärk , andnöd och sänkt blodtryck. Av samma skäl ska man naturligtvis undvika att dricka jordgubbslikör om man inte tål jordgubbar.

Möjligen är alkoholens förstärkningseffekt också en delförklaring för dem som säger att de lätt blir illamående av att dricka rött vin tillsammans med mat som innehåller mycket vitlök. I vitlök finns det visserligen inget histamin, men däremot en hel del svavelföreningar, det vill säga sulfit. Måltiden blir kanske därmed helt enkelt alltför svavelosande.

Det finns inga studier gjorda på sambandet mellan vitlök och rödvin, däremot en hel del när det gäller vin och histaminreaktioner. Tyvärr finns det inget hundraprocentigt sätt att undvika att få i sig histamin för den som vill fortsätta att dricka vin. Eftersom histaminhalten är beroende av hygienen vid vinframställningen är det närmast omöjligt av avgöra hur mycket varje flaska innehåller.

Ett vin kan variera mycket

Det kan vara stor skillnad på olika partier trots samma årgång och märke. Är man mycket känslig för histamin bör man dock låta bli att dricka röda viner, särskilt sådana som lagrats länge på gamla fat. Dessutom bör man tyvärr även avstå från, eller vara försiktig med, mousserande viner som innehåller höga halter tyramin, ett ämne som är närbesläktat med histamin.

Som sagt, det är inte särskilt kul att vara allergiker. Men allergologen Olle Zetterström har åtminstone en positiv nyhet att komma med:

— Nya rön har visat att det går att undvika allergiska reaktioner genom att ta receptfria antihistaminpreparat, av typen Clarityn, innan man dricker vin. Det är en helt ofarlig kombination, betonar han.

Det slutliga dråpslaget mot de redan hårt drabbade vinallergikerna är inte bara det faktum att de måste köpa dyrare och äldre viner samt dessutom helst kanske också dricka mindre mängder. Eventuellt bör de även avstå från att smaska i sig vingummin. En färsk studie visar att det inte är helt ovanligt med allergiska reaktioner på detta godis. I det här fallet tror man dock knappast att det är vinet som är boven utan ett ämne som heter koppar klorofyll. Alltid något.