Tidigare artiklar

Eskilstunas allergiska barn får säker mat i skolan

2010-04-27T12:57:54Z

Eskilstunas allergiska barn får säker mat i skolan

Miljöavdelningen i Eskilstuna kommun har under ett par månader i början av året genomfört Allergiprojekt 2010. Syftet är att kartlägga hur hanteringen av allergikost fungerar i kommunens skolor och förskolor.

Unga allergiker: Vi vill också kunna äta ute!

2010-03-12T12:44:14Z

Unga allergiker:
Vi vill också kunna äta ute!

Trenden bland ungdomar är att allt fler äter mat ute. Det är kanske en lyx man vill unna sig eller ett sätt att få ihop en allt mer stressig vardag.

Vad innehåller maten? Allergiska ungdomar skall kunna ta del av restaurang- och kafékulturen, precis som andra unga, utan att riskera att bli sjuka, anser Unga Allergiker.

Unga Allergiker slår näven i bordet

2010-03-10T10:49:50Z

Unga Allergiker slår näven i bordet

Astma och allergi är växande problem bland ungdomar. En studie gjord av Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen visar att antalet ungdomar med allergi har ökat med nästan 10 procent på åtta år. Unga Allergiker, som arbetar för att barn och unga med astma eller allergi skall få ett bättre liv. Matnyttig.se träffade Madeleine Pettersson, vikarierande generalsekreterare för Unga Allergiker för att få reda på vilka frågor man arbetar med och varför unga skall engagera sig i dessa frågor.

De är hjältarna i skolköket

2009-09-21T15:00:26Z

– Idag drivs de flesta skolkök precis som restauranger, med samma kvalitetskrav och respekt för kunderna, trots att de flesta är barn, säger Anna Edberg.

De är hjältarna
i skolköket

Platschefen Anna Edberg på Norrmalms skolor i Stockholm (till vänster) och hennes medarbetare Kerstin Forsberg som ansvarig för sallader.

I Norrmalm lagar de specialkost åt 300 och vanlig mat åt 2700 barn varje dag.

Minus gluten, minus fisk, minus soja, minus laktos, minus lök, minus tomat...
I takt med att matallergierna ökar ställs det allt större krav på anpassad skolmat.

Platschefen Anna Edberg på Norrmalms skolor i Stockholm ansvarar för ca 3 000 portioner varje dag och har järnkoll på alla sorters specialkost.

Förr i tiden, för sådär 30–40 år sedan, serverades exakt samma mat till alla elever i en skola och alla var tvungna att äta upp oavsett tycke eller smak. Att någon skulle få särskild kost på grund av allergi eller religion var i princip otänkbart. Idag måste varje skolkök kunna servera specialkost för olika typer av allergier och religioner.

– Ja, idag måste man ha kunskap om allt sådant om man ska arbeta med mat, oavsett om det handlar om skol- eller restaurangmat, säger Anna Edberg, som har lång erfarenhet av restaurangbranschen och i franska företaget Sodexos regi ansvarar för skolmaten i fem skolor i Stockholms innerstad.

Ytterst lite halvfabrikat

– Vi använder ytterst lite halvfabrikat och sätter en ära i att laga i princip allt från grunden, även potatismos och olika såser. Dessutom bakar vi vårt eget bröd och försöker köpa så mycket ekologiska råvaror som möjligt.

I Norrmalms skolor får barnen välja mellan två rätter varje dag och äta (och lämna) hur mycket mat de vill. Rekordet lär ha slagits av en elev som satte i sig 23 pannkakor.

Inga barn eller ungdomar behöver längre låtsas vara vegetarianer för att få en grönsaksrik kost. I de här matsalarna står det alltid en buffé med åtta (!) olika sorters sallader framme. Men denna valfrihet är ändå inte riktigt tillräcklig eftersom det idag finns så många matallergiska barn.

Tio procent får specialkost

Omkring tio procent av de ca 3 000 eleverna i detta rektorsområde kräver någon form av specialkost idag och då är den strikt religiösa maten- minus fläsk, minus nötkött, kosher – inte inräknad, uppskattar Anna Edberg.

– Det vanligaste är laktosintolerans och där kräver vi läkarintyg i samband med att eleverna börjar på skolan. Men eftersom laktosintolerans kan växa bort med åren skulle vi nog önska att läkarintygen uppdaterades med jämna mellanrum, säger hon och tillägger att det inte är helt ovanligt att laktosintoleranta elever tar en tablett och sedan förser sig av den vanliga maten.

– Vilket innebär att vi tyvärr får kasta ganska mycket specialmat varje dag.
Glutenallergiker är den näst största gruppen med ett trettiotal elever på Anna Edbergs skolor. Omkring tio barn är allergiska mot mjölkprotein som tillsammans med nötallergi är den allvarligaste formen av matallergi.

– Nötter används aldrig i skolmat och vi är extremt noga med att undvika mjölkprotein för dem som inte tål det. Ett misstag där kan ju faktiskt vara livshotande.

Mycket komplicerad logistik

En av de två kockarna lagar dagligen specialkosten som alltid serveras i egna kantiner på en separat värmevagn. Men hur klarar man ”logistiken” när det kan handla om att få till rätter som är minus lök, minus tomat, minus morot, minus laktos, minus gluten, minus soja, minus fisk, minus kyckling (ja, det finns också)?
En del barn har ju dessutom en blandning av dessa olika allergier.

– Specialkost kräver onekligen lite erfarenhet av kockarna, men vi följer så långt möjligt den vanliga matsedeln och lagar en slags gemensam grundmat innan en brytning görs. När man gör en gryta gör man den till exempel fri från gluten in i det sista. Men med köttfärssås fungerar det inte så, då måste man erbjuda en helt annan rätt.

– Specialkost är något mer personalkrävande och det är förstås väldigt viktigt att hålla reda på alla papper, läkarintyg och sådant, men det funkar faktiskt bra varje dag, säger Anna Edberg, som kan intyga att kvaliteten på skolmaten har förbättrats radikalt på senare år.

– Idag drivs de flesta skolkök precis som restauranger, med samma kvalitetskrav och respekt för kunderna, trots att de flesta är barn.

Färgämnen kan skada ditt barn

2009-09-21T14:31:57Z

Godis innehåller mest av de skadliga azo-färgerna.

Ännu en vetenskaplig studie slår fast:

Färgämnen kan skada ditt barn

EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa, tror att varningsmärkning räcker. Men kommer det att få våra barn att välja produkter utan azo-färg?

Fakta

Här är azo-färgerna du bör undvika:

E 102 Tartrazin (gult).
E 104 kinolingult (tillhör inte azofärgerna).
E 110 Para-Orange.
E 122 Azorubin/karmosin (rött).
E 123 Amarant.
E 124 Nykockin (rött).
E 128 Röd 2G.
E 129 Allularött AC.
E 151 Briljantsvart BN.
E 154 Brun FK.
E 155 Brun HT.
E 180 Litolrubin BK.

Och här hittar du en lista på de varor med skadliga färgämnen som Råd och Rön tagit fram.

Vad förknippas påsken med — om inte påskägg fyllda med godis. I alla fall av barnen.

Men barnen riskerar att få i sig massor av farliga färgämnen eftersom de tidigare förbjudna azo-färgerna kom tillbaka i och med Sveriges EU-inträde.

I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet i höstas slås det fast att sex konstgjorda färgämnen kan vålla koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn.

Azo-färgerna var förbjudna i Sverige innan EU-inträdet eftersom de ansågs ge upphov till allergiska reaktioner. Men vid förhandlingarna om tillträdesvillkoren tvingades Sverige att ge upp förbudet mot azo-färgerna.

Dessa färger var elva till antalet och de färger som togs upp i The Lancets artikel är sex (17) till antalet varav en, E104 inte är en sk. Azo-färg, men även den ansågs vålla koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn.

Trög omställning

Godis och läskförsäljningen har en topp vid påsk. Men frågan är vad som är viktigast, att kunna erbjuda en säker produkt för barn eller lockande produktfärger.

CandyKing Holding AB:s vd, Mika Olenius, försäkrar att de inte har några produkter i deras sortiment som innehåller azo-färger.

— Vi har några produkter som innehåller E104. Men vi söker aktivt efter ersättningsfärger för just E104, säger Mika Olenius.

Men alternativ finns redan idag. Spendrups ersatte utan problem E104 med sockerkulören E150 för att återskapa en snarlik färg i sin läsk Nygårda Hallonsoda.

Även andra producenter och leverantörer har frivilligt tagit bort dessa färgämnen från sitt sortiment. Men när tidningen Råd och Rön kontrollerade olika varugrupper hittade man trots detta mängder av produkter med azo-färger samt färgämnet E104.

EU tror att märkning räcker

Det pågår en livlig diskussion både i Sverige och i andra länder samt i EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa om azo-färgerna. EU har beslutat att produkter som riktar sig till barn måste märkas med tydliga varningstexter. Frågan är om det har någon större effekt när barnen själva köper godis.

De här färgerna förekommer numer inte bara i godis och läsk, utan har även hittat in i mediciner - ofta avsedda för barn. Och det finns inget sätt att tvinga läkemedelsindustrin att sluta använda dessa färgämnen så länge de inte är förbjudna i lag. Trots att läkemedelsindustrin borde värna om sin trovärdighet.

Sveriges konsumenter har lyft fram frågan om azo-färgerna och E104 under en lång tid och vill sprida information för att få till stånd ett förbud mot dessa färgämnen.

Besviken konsumentorganisation

Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter är besviken på företagens uteblivna reaktioner. Inga formella svar har inkommit på de appeller som de riktade till alla företag som har dessa omstridda färger i sina produkter.

— Men vi kommer att fortsätta följa upp frågan tills alla produkter med azo-färger och E104 har försvunnit från marknaden, säger Jan Bertoft.

Tills dess hänger det på oss som konsumenter att själva kontrollera att vi inte får i oss dessa skadliga färgämnen. Se listan här ovan till höger.

Skribent

Mertz Laakso

Mertz är skribent och projektledare på Digitaltidningar.se

och ansvarar för produktionen av Matnyttig.se

Inget krav på allergianpassad mat i ny skollag

2009-09-18T08:30:59Z

Inget krav på allergianpassad mat i ny skollag

I Sverige är gratis skolmat till alla en självklarhet. I det förslag till ny skollag som regeringen nyligen lagt fram och som nu är ute på remiss, fastslås det att alla skolmåltider precis som tidigare ska vara kostnadsfria. Dessutom införs ett krav på att de måltider som serveras ska vara näringsriktiga. Något krav på att de även ska vara anpassade för allergiker finns dock inte med.

Det är inte ovanligt att barn och ungdomar är allergiska eller överkänsliga mot det de äter. Man brukar säga att mellan tio och femton procent av alla barn och ungdomar har någon form av överkänslighet mot olika typer av livsmedel. Vissa siffror visar på att så många som vart tredje barn har haft en allergisk reaktion av något slag redan innan de fyllt elva år. I vissa fall kan barnen växa ifrån sina allergier, särskilt de mot mjölk och i viss utsträckning mot ägg. Allergier mot nötter, jordnötter och fisk får man dock ofta leva med i resten av livet. Därför är det viktigt att alla barn kan erbjudas anpassad mat, så att de inte riskerar att utsättas för de ämnen som de är allergiska mot. Extra utsatta är barnen i skolan, eftersom det där är svårare att kontrollera vilken mat som serveras. För att alla ska känna sig trygga med den mat man äter, är det viktigt att det finns tydliga regler för vad som gäller i skolan.

Astma- och allergiförbundet kräver anpassad mat

I det förslag till ny skollag som regeringen med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen har lagt fram, slår man alltså fast att skolmåltider inte bara ska vara kostnadsfria, utan att de dessutom ska vara näringsriktiga. Ingenstans i lagförslaget nämns det däremot något om att maten ska vara anpassad för de barn som lider av någon form av allergi eller överkänslighet. Astma- och allergiförbundet är en av de instanser som ska lämna in ett svar på regeringens remiss. Där tycker man att det är självklart att lagen även måste omfatta dem som är allergiska.
– Visst är det viktigt med näringsriktig mat, men vi anser att lagen även måste innehålla uttryckliga krav på att anpassad kost ska erbjudas till de elever som behöver detta. Som lagförslaget är utformat nu, så fokuserar man väldigt mycket på pedagogik och ordningsfrågor. Vi hävdar att elevernas fysiska arbetsmiljö och skolans tillgänglighet är minst lika viktiga och där ingår även skolmaten, säger Astma- och allergiförbundets ordförande Ingalill Bjöörn.

Regeringen anser att behoven redan täcks

Anna Neuman är pressekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund. Hon menar att rätten till anpassad skolmat redan täcks in av den nuvarande lagtexten.
– Anledningen till att det inte finns med någon särskild formulering om allergianpassad mat i lagförslaget, är att det redan står i skollagen att alla elever ska ha rätt till kostnadsfria skolmåltider. Vi anser att det även omfattar dem som har speciella behov, som exempelvis allergiker. Det är alltså en övergripande formulering som täcker in allas rätt till skolmat. Det är först när vi har fått in och sett över alla remissvar, som vi kommer att kunna ta ställning till om lagtexten på något sätt behöver ändras eller skärpas till, säger hon.

Livsmedelsverket betonar skolkökens ansvar

På Livsmedelsverket understryker man vikten av att ta hänsyn till de allergiska barnen, men är inte helt säkra på att det behövs någon ytterligare lagstiftning på området. Däremot framhåller man att det är viktigt att personalen i skolköken är noggrann vid planering av måltiderna och att de alltid har med allergiperspektivet vid inköp, hantering och servering. Bland annat måste skolkökspersonalen granska innehållsförteckningarna på de ingredienser som används, för att se vilka eventuellt allergiframkallande ämnen som de kan innehålla.
– Det regelverk som finns och den livsmedelskontroll som bedrivs i kommunerna i dag täcker in behovet att all mat som serveras ska vara säker att äta. I våra rekommendationer framgår det tydligt att nötter, jordnötter, mandel och sesamfrön inte får förekomma i skolmaten. Det är jätteviktigt att hanteringen av allergikost i skolköken är säker, men detta hanteras av annan lagstiftning. Vi är väldigt nöjda med att kravet på näringsriktiga skolmåltider finns med i det nya lagförslaget, även om man inte definierar vad som egentligen menas med näringsriktig mat. Frågan om allergianpassad mat eller annan specialkost kan lösas på många olika sätt och det finns kanske olika nivåer när det gäller hur tillmötesgående skolan kan och bör vara. Men om det förekommer att elever som behöver specialkost inte erbjuds detta i skolorna, så kan lagstiftning givetvis vara en väg att gå, säger Åsa Brugård Konde, som arbetar som nutritionist på Livsmedelsverket.

Ny lag kan träda i kraft 2011

Det återstår att se vad regeringen slutligen kommer fram till. Sista dagen att svara på utbildningsdepartementets remiss om ny skollag är den 1 oktober. Därefter kommer lagförslaget att bearbetas, så att en proposition kan läggas fram under våren 2010. Om allt går enligt regeringens planer, kan den nya skollagen träda i kraft den 1 juli 2011.

Skribent: Niclas Samuelsson
Niclas är frilansskribent med många års erfarenhet av att skriva om frågor som rör medicin och hälsa.