Trenden bland ungdomar är att allt fler äter mat ute. Det är kanske en lyx man vill unna sig eller ett sätt att få ihop en allt mer stressig vardag.

Vad innehåller maten? Allergiska ungdomar skall kunna ta del av restaurang- och kafékulturen, precis som andra unga, utan att riskera att bli sjuka, anser Unga Allergiker.

De är hjältarna
i skolköket

I Norrmalm lagar de specialkost åt 300 och vanlig mat åt 2700 barn varje dag.

Minus gluten, minus fisk, minus soja, minus laktos, minus lök, minus tomat...
I takt med att matallergierna ökar ställs det allt större krav på anpassad skolmat.

Platschefen Anna Edberg på Norrmalms skolor i Stockholm ansvarar för ca 3 000 portioner varje dag och har järnkoll på alla sorters specialkost.

Förr i tiden, för sådär 30–40 år sedan, serverades exakt samma mat till alla elever i en skola och alla var tvungna att äta upp oavsett tycke eller smak. Att någon skulle få särskild kost på grund av allergi eller religion var i princip otänkbart. Idag måste varje skolkök kunna servera specialkost för olika typer av allergier och religioner.

– Ja, idag måste man ha kunskap om allt sådant om man ska arbeta med mat, oavsett om det handlar om skol- eller restaurangmat, säger Anna Edberg, som har lång erfarenhet av restaurangbranschen och i franska företaget Sodexos regi ansvarar för skolmaten i fem skolor i Stockholms innerstad.

Ytterst lite halvfabrikat

– Vi använder ytterst lite halvfabrikat och sätter en ära i att laga i princip allt från grunden, även potatismos och olika såser. Dessutom bakar vi vårt eget bröd och försöker köpa så mycket ekologiska råvaror som möjligt.

I Norrmalms skolor får barnen välja mellan två rätter varje dag och äta (och lämna) hur mycket mat de vill. Rekordet lär ha slagits av en elev som satte i sig 23 pannkakor.

Inga barn eller ungdomar behöver längre låtsas vara vegetarianer för att få en grönsaksrik kost. I de här matsalarna står det alltid en buffé med åtta (!) olika sorters sallader framme. Men denna valfrihet är ändå inte riktigt tillräcklig eftersom det idag finns så många matallergiska barn.

Tio procent får specialkost

Omkring tio procent av de ca 3 000 eleverna i detta rektorsområde kräver någon form av specialkost idag och då är den strikt religiösa maten- minus fläsk, minus nötkött, kosher – inte inräknad, uppskattar Anna Edberg.

– Det vanligaste är laktosintolerans och där kräver vi läkarintyg i samband med att eleverna börjar på skolan. Men eftersom laktosintolerans kan växa bort med åren skulle vi nog önska att läkarintygen uppdaterades med jämna mellanrum, säger hon och tillägger att det inte är helt ovanligt att laktosintoleranta elever tar en tablett och sedan förser sig av den vanliga maten.

– Vilket innebär att vi tyvärr får kasta ganska mycket specialmat varje dag.
Glutenallergiker är den näst största gruppen med ett trettiotal elever på Anna Edbergs skolor. Omkring tio barn är allergiska mot mjölkprotein som tillsammans med nötallergi är den allvarligaste formen av matallergi.

– Nötter används aldrig i skolmat och vi är extremt noga med att undvika  mjölkprotein för dem som inte tål det. Ett misstag där kan ju faktiskt vara livshotande.

Mycket komplicerad logistik

En av de två kockarna lagar dagligen specialkosten som alltid serveras i egna kantiner på en separat värmevagn. Men hur klarar man ”logistiken” när det kan handla om att få till rätter som är minus lök, minus tomat, minus morot, minus laktos, minus gluten, minus soja, minus fisk, minus kyckling (ja, det finns också)?
En del barn har ju dessutom en blandning av dessa olika allergier.

– Specialkost kräver onekligen lite erfarenhet av kockarna, men vi följer så långt möjligt den vanliga matsedeln och lagar en slags gemensam grundmat innan en brytning görs. När man gör en gryta gör man den till exempel fri från gluten in i det sista. Men med köttfärssås fungerar det inte så, då måste man erbjuda en helt annan rätt.

– Specialkost är något mer personalkrävande och det är förstås väldigt viktigt att hålla reda på alla papper, läkarintyg och sådant, men det funkar faktiskt bra varje dag, säger Anna Edberg, som kan intyga att kvaliteten på skolmaten har förbättrats radikalt på senare år.

Ännu en vetenskaplig studie slår fast:

Färgämnen kan skada ditt barn

Vad förknippas påsken med — om inte påskägg fyllda med godis. I alla fall av barnen.

Men barnen riskerar att få i sig massor av farliga färgämnen eftersom de tidigare förbjudna azo-färgerna kom tillbaka i och med Sveriges EU-inträde.

I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet i höstas slås det fast att sex konstgjorda färgämnen kan vålla koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn.

Azo-färgerna var förbjudna i Sverige innan EU-inträdet eftersom de ansågs ge upphov till allergiska reaktioner. Men vid förhandlingarna om tillträdesvillkoren tvingades Sverige att ge upp förbudet mot azo-färgerna.

Dessa färger var elva till antalet och de färger som togs upp i The Lancets artikel är sex (17) till antalet varav en, E104 inte är en sk. Azo-färg, men även den ansågs vålla koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn.

Trög omställning

Godis och läskförsäljningen har en topp vid påsk. Men frågan är vad som är viktigast, att kunna erbjuda en säker produkt för barn eller lockande produktfärger.

CandyKing Holding AB:s vd, Mika Olenius, försäkrar att de inte har några produkter i deras sortiment som innehåller azo-färger.

— Vi har några produkter som innehåller E104. Men vi söker aktivt efter ersättningsfärger för just E104, säger Mika Olenius.

Men alternativ finns redan idag. Spendrups ersatte utan problem E104 med sockerkulören E150 för att återskapa en snarlik färg i sin läsk Nygårda Hallonsoda.

Även andra producenter och leverantörer har frivilligt tagit bort dessa färgämnen från sitt sortiment. Men när tidningen Råd och Rön kontrollerade olika varugrupper hittade man trots detta mängder av produkter med azo-färger samt färgämnet E104.

EU tror att märkning räcker

Det pågår en livlig diskussion både i Sverige och i andra länder samt i EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa om azo-färgerna. EU har beslutat att produkter som riktar sig till barn måste märkas med tydliga varningstexter. Frågan är om det har någon större effekt när barnen själva köper godis.

De här färgerna förekommer numer inte bara i godis och läsk, utan har även hittat in i mediciner  - ofta avsedda för barn. Och det finns inget sätt att tvinga läkemedelsindustrin att sluta använda dessa färgämnen så länge de inte är förbjudna i lag. Trots att läkemedelsindustrin borde värna om  sin  trovärdighet.

Sveriges konsumenter har lyft fram frågan om azo-färgerna och E104 under en lång tid och vill sprida information för att få till stånd ett förbud mot dessa färgämnen.

Besviken konsumentorganisation

Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter är besviken på företagens uteblivna reaktioner. Inga formella svar har inkommit på de appeller som de riktade till alla företag som har dessa omstridda färger i sina produkter.

— Men vi kommer att fortsätta följa upp frågan tills alla produkter med azo-färger och E104 har försvunnit från marknaden, säger Jan Bertoft.

Tills dess hänger det på oss som konsumenter att själva kontrollera att vi inte får i oss dessa skadliga färgämnen. Se listan här ovan till höger.

Inget krav på allergianpassad mat i ny skollag

I Sverige är gratis skolmat till alla en självklarhet. I det förslag till ny skollag som regeringen nyligen lagt fram och som nu är ute på remiss, fastslås det att alla skolmåltider precis som tidigare ska vara kostnadsfria. Dessutom införs ett krav på att de måltider som serveras ska vara näringsriktiga. Något krav på att de även ska vara anpassade för allergiker finns dock inte med.

Det är inte ovanligt att barn och ungdomar är allergiska eller överkänsliga mot det de äter. Man brukar säga att mellan tio och femton procent av alla barn och ungdomar har någon form av överkänslighet mot olika typer av livsmedel. Vissa siffror visar på att så många som vart tredje barn har haft en allergisk reaktion av något slag redan innan de fyllt elva år. I vissa fall kan barnen växa ifrån sina allergier, särskilt de mot mjölk och i viss utsträckning mot ägg. Allergier mot nötter, jordnötter och fisk får man dock ofta leva med i resten av livet. Därför är det viktigt att alla barn kan erbjudas anpassad mat, så att de inte riskerar att utsättas för de ämnen som de är allergiska mot. Extra utsatta är barnen i skolan, eftersom det där är svårare att kontrollera vilken mat som serveras. För att alla ska känna sig trygga med den mat man äter, är det viktigt att det finns tydliga regler för vad som gäller i skolan.

Astma- och allergiförbundet kräver anpassad mat

Regeringen anser att behoven redan täcks

Livsmedelsverket betonar skolkökens ansvar

Ny lag kan träda i kraft 2011