Allergidiagnostiken måste bli bättre
- Varje år dör några barn i Sverige
Vart tar forskningspengarna vägen?

Astma- och Allergiförbundets forskningsfond är en av finansiärerna till forskning om bland annat födoämnesallergi. Det pågår mycket forskning men det behövs ännu mer. Här presenteras två forskningsprojekt som fick stöd förra året.

Kan vi förbättra och förenkla diagnostiken vid födoämnesallergier hos barn och ungdomar?

Denna forskning bedrivs på Karolinska Institutet Medicin, Enheten för klinisk immunologi och allergi av Professor SGO Johansson.

Med undantag för allergi mot jordnötter är det oklart om allergiska reaktioner mot födoämnen har ökat under 2000-talet.

Nyligen konstaterades att födoämnesöverkänslighet rapporterades hos 8 procent av svenska 8- och 12-åringar. Allmänt sett förekommer allergier mot basala födoämnen som till exempel ägg, mjölk och fisk, oftare bland barn och ungdomar.

Ännu dör barn

Varje år rapporteras det fortfarande i Sverige några dödsfall bland barn och ungdomar orsakade av födoämnesintag. Även om dödsfallen är få, så är olyckstillbud efter oavsiktligt intag av födoämnen ganska vanlig på barnakutmottagningar runt om i landet. Sammantaget ställer dessa iakttagelser ett ökat krav på att sjukvården måste bli bättre på diagnostik.

Födoämnesallergi är oftast förmedlad av IgE- antikroppar. Diagnostiken vid födoämnesallergi sker med hjälp av sjukhistoria och analys av förekomst av allergenspecifika IgE-antikroppar i hud (SPT) eller i serum.

I många fall är dock den kliniska betydelsen av förekomst av IgE-antikroppar i huden (positiv hudtest) eller i serum osäker och måste styrkas med hjälp av provokation med det misstänkta födoämnet.

En födoämnesprovokation är dock mycket resurs- och tidskrävande. Den är inte heller helt ofarlig. Födoämnesprovokationer bör därför endast utföras på ställen med vana att ta hand om sådana reaktioner.

Viktigt att fastställa dosen

"Gold standard" vid utredning av födoämnesallergier är att provokationen utförs dubbelblint och placebokontrollerat. Det finns mot bakgrund av ovanstående ett behov av att utveckla alternativ diagnostik vid utredning av födoämnesallergi.

Vid en IgE-medierad allergi är mastcellerna i vävnaden och de basofila granulocyterna i perifert blod sensibiliserade med IgE-antikroppar. Genom att stimulera de lätt tillgängliga basofilerna med minskande doser av allergenet kan minsta stimulerande dos fastställas.

Denna anger basofilens känslighet och kallas CD-sens. Syftet med detta projekt är att utvärdera om ett basofilaktiveringstest (CD-sens) kan användas som aktivitetsmarkör vid utredning av födoämnesallergi hos barn och ungdomar.

Den kliniska betydelsen/nyttan av studien är att hitta ett enkelt, säkert och kostnadseffektivt blodtest som kan användas såsom alternativ till perorala provokationstest för att hos stora patientgrupper undersöka/säkerställa en underliggande födoämnesallergi. CD-sens betydelse skulle då vara att dels säkerställa diagnosen och att dels fastställa svårighetsgraden av födoämnesallergin.

Veteallergi behöver bättre diagnostik

Allergiska reaktioner på vete – en svårbedömd födoämnesallergi bland barn och ungdomar som kräver en förbättrad diagnostik.

Karolinska universitetssjukhuset Solna Lung- allergi mottagningen, Nora Nilsson, Specialistläkare.

Fyrtio procent av barn med medelsvårt eller svårt atopiskt eksem och cirka fem procent av barn med atopisk astma har födoämnesallergi. Tjugo procent av all akut nässelutslag orsakas av födoämnen. Dessutom är födoämnen den vanligaste orsaken till allvarliga överkänslighetsreaktioner.

Nittio procent av all allergi mot födoämnen hos barn orsakas av sex olika födoämnen varav vete är ett. Överkänslighet mot baslivsmedel är vanligt förkommande hos små barn. Veteallergi är en svår diagnos att ställa. Att en patient är sensibiliserad mot vete utgör en osäker grund för huruvida patienten behöver stå på en strikt vetefri kost eller ej. I praktiken leder dock ofta ett konstaterande av sensibilisering att patienterna föreläggs strikta dietrestriktioner.

Många blir symptomfria som vuxna

En kost fri från ett eller flera baslivsmedel är inte bara näringsmässigt ogynnsamt utan innebär även i många fall sociala inskränkningar för barn och familj dvs. en försämring av livskvaliteten liksom fördyrade levnadsomkostnader. De flesta barn/ungdomar utvecklar med tiden en tolerans mot de födoämnen som orsakar allergier. Barnet lär sig att tåla det aktuella livsmedlet. Därför brukar de flesta barn med födoämnesallergi vara symptomfria i vuxen ålder.

De symtom som barnet/ungdomen haft i samband med sjukdomsdebuten förorsakar dock ofta en oro hos såväl barn/ungdom som föräldrar och detta kan bidra till att det kan vara svårt att åter introducera det aktuella födoämnet i kosten. Den här studien avser att studera hur diagnostiken av veteallergi kan förbättras och vidareutvecklas hos barn och ungdomar. Detta kommer att ske genom att jämföra kliniska symptom med den information som man får från en utvidgat serologisk diagnostik och hudtestning.

Studien kommer initialt att fokusera på en grupp barn/ungdomar som har dokumenterat kraftiga reaktioner på vete i sin sjukdomshistoria. För att säkerställa att kliniskt symptomgivande veteallergi finns kommer barnet/ungdomen att genomgå provokationstest med vete. Kan man vara mer precis när det gäller diagnostiken skulle sannolikt många barn slippa kostrestriktioner.

Kommentarer (0) Add Comment