– Många som kommer till oss är björkallergiker som korsreagerar på stenfrukter, äpplen, morötter, trädnötter och potatis, som alla är besläktade med björkpollen, säger verksamhetschefen Victoria Strand på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus.

Matallergi är svårt att utreda

Blodprov, pricktest och uteslutning av viss mat på prov är några av metoderna som används för att avgöra om någon är allergisk mot ett födoämne.

Ofta krävs erfarenhet för att tolka resultaten korrekt.

Mat och dryck är inte bara njutning och näring. Olika födoämnen kan bråka ordentligt med kroppen hos den som är känslig. En del reaktioner beror på allergi, men långt ifrån alla. Det finns många mekanismer som gör att vanlig mat som mjölk, mjöl, skaldjur, nötter och frukt kan ge besvär. Det gör att diagnosen födoämnesallergi kan vara besvärlig att komma fram till.

– Det kräver kunskap, kartläggning och noggrant utredningsarbete, säger Victoria Strand, som är specialist i allergisjukdomar och verksamhetschef på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Om ett litet barn som kräks, får utslag, ont i magen eller konstig avföring är det enklast att först vända sig till BVC.

Börja med husläkaren

Om man tror att man mår dåligt av viss mat gäller den vanliga tågordningen i vården; man ska börja med sin husläkare.

– Husläkaren ska kunna göra en första sortering; skilja ut om det är laktosintolerans, glutenintolerans, IBS (känslig tarm) eller misstänkt födoämnesallergi, säger Victoria Strand.

Om det är ganska tydligt vad man är allergisk emot, till exempel hasselnötter, kan husläkaren bekräfta misstanken med stöd av blodprov. Om husläkaren däremot inte kan identifiera vad man reagerar på, bör han eller hon skicka en remiss till en specialistmottagning.

Specialister för vuxna

Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus tar emot vuxna. Först får patienten fylla i ett detaljerat formulär om vilka födoämnen han eller hon tror ger besvär. Det underlättar om man ägnat sig åt lite detektivarbete själv innan och funderat på vad man ätit när man sedan mått dåligt.

Ofta tas blodprov där man söker allergiantikroppar, IgE, mot olika födoämnen. Svaret kan dock vara lite lurigt att tolka.

– Det är ett bra och tillförlitligt test om man har ordentligt med antikroppar i blodet, men vid låga halter får man ta det med en nypa salt. Man kan ha antikroppar mot ett födoämne och ändå tåla det, säger Victoria Strand, som alltid relaterar testsvaren till om patienten har besvär eller inte.

Pricktest används också och Victoria Strand ser det som något mer tillförlitligt än blodtest. Vid pricktest läggs droppar av olika ämnen på huden och sedan sticker en sköterska små hål i huden genom dropparna.

– Då ser du hur du reagerar i huden på till exempel fisk. Det blir en verklig reaktion i form av en liten bulle på huden.

Önskar fler dietister

För att förbättra diagnostiken för vuxna skulle Victoria Strand gärna se att det gjordes betydligt fler dubbelblinda matallergiprovokationer. I en sådan studeras kroppens reaktioner, utan att vare sig patienten eller den som utför testet initialt vet vad patienten fått att äta.

Förfarandet ger ett säkert svar på vad kroppen tolererar och kan befria människor som begränsar sin kost och sitt liv i onödan. De kan ha vuxit ifrån sin allergi för länge sedan.

På Sahlgrenska i Göteborg görs sådana provokationer i samarbete med dietister, men i Stockholm och på andra håll är det sällsynt.

– Problemet är att det saknas allergispecialiserade vuxendietister här, säger Victoria Strand, som också beklagar att det är ont om allergologer.

Barnläkare är vana

När man misstänker födoämnesallergi hos sitt barn kan vägen till en erfaren läkare vara kortare. Victoria Strand rekommenderar att man först vänder sig till BVC om man har ett litet barn som kräks, får utslag, ont i magen eller konstig avföring.

– BVC brukar skicka vidare till en barnmottagning och där är de flesta läkarna väldigt duktiga. Majoriteten av deras patienter har allergi eller astma.

På barnmottagningen kan barnet få göra allergitest i form av blodprov eller pricktest. Ofta gör man också en så kallad uteslutningsprovokation. Då utesluter man födoämnet en tid för att se om barnet då mår bra. Sedan återinför man det och ser om barnet mår sämre igen. I så fall ska födoämnet alltså tas bort.

– Numera pratar läkare mer om att man ska introducera födoämnet igen efter en tid, eftersom barnet kan utveckla tolerans successivt. Efter 1-2 år ska man prova igen i samråd med läkare.

Kommentarer (0) Add Comment