Tidigare artiklar

Så fungerar märkning av livsmedel

2009-09-21T16:59:06Z

Så fungerar märkning av livsmedel

Märkningen av en vara omfattar allt som står på förpackningen och utformningen av den. Bilder, varumärke, symboler, ord, omslag, halsringar, är sådant som räknas som märkning.

Ingrediensförteckningen berättar vad en vara innehåller. I den står alla ingredienser som tillverkaren enligt lag ska deklarera för konsumenten. Alla livsmedel ska ha en ingrediensförteckning.

Lagen säger:

Märkningen får inte vilseleda konsumenten i fråga om varans karaktär, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, datumuppgift, ursprung samt tillverknings- eller produktionsmetod.
Märkningen ska:
Vara lätt att förstå,
Väl synlig,
Klart läsbar och beständig. Typsnitt, typstorlek och kontrast mellan text och bakgrundsfärg är av stor betydelse för läsbarheten.
Vara på svenska (annat språk får användas om stavningen endast obetydligt skiljer sig från svenska).
inte döljas av prislapp eller av annan text eller illustration.

Färdigförpackade livsmedel ska vara märkt med:

Beteckning - en klargörande beskrivning
Ingrediensförteckning - se nedan
Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser
Nettokvantitet, vikt eller volym
Bäst-före eller sista förbrukningsdag
Förvarings och bruksanvisning
Namn eller firmanamn och adress´, tillverkare, förpackare eller säljare
Ursprung - ska finnas om utebliven uppgift vilseleder
Faktisk alkoholhalt - gäller drycker med mer än 1,2 volymprocent.

Oacceptabelt att azo-färger finns kvar

2009-09-21T16:46:06Z

Oacceptabelt att azo-färger finns kvar

Azo-färger finns kvar i mängder av livsmedel, trots löften om att de skulle tas bort. Det visar en kartläggning som Råd & Rön gjort, som en uppföljning på brev som Sveriges Konsumenter fått från ICA, Coop och andra stora företag.

– En stor besvikelse och ett svek mot konsumenterna, vi talar ändå om onödiga ämnen som misstänks kunna vara skadliga för barn. Detta visar att utfästelser från handel och producenter inte alltid är att lita på, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Förra året publicerades en uppmärksammad studie i den medicinskt vetenskapliga tidskriften The Lancet. Den visade att sex konstgjorda färgämnen kan vålla koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. Fem av dessa är AZO-ämnen. Dessa ämnen har tidigare varit förbjudna i Sverige, men tillåts numera sedan Sverige gått med i EU.

I senaste numret av tidningen Råd & Rön 1/09 visar en undersökning att varor med dessa färgämnen finns i en mängd varor: drycker, läskextrakt, snacks, bakverk, förpackat godis, lösgodis, röd och svart stenbitsrom. En del av dessa produkter tillverkas av företag som Sveriges Konsumenter skrivit brev till och riktat kritik mot tidigare.

Vissa av företagen har svarat, men tyvärr är det långt ifrån alla som hållit de löften de lovade – att ta bort AZO-färger från produkterna.

– Trots löften om att ta bort dessa färgämnen fortsätter producenter att tillverka färgglada varor som misstänks kunna ge skador på barn. Detta är sorgligt, framför allt eftersom många varor vänder sig
indirekt till barn, säger Jan Bertoft.

Trots att den brittiska studien fick stor uppmärksamhet valde den europeiska livsmedels-myndigheten EFSA att inte förbjuda dessa färgämnen. I stället röstades ett förslag igenom att varor som innehåller AZO-ämnen ska märkas med en varningstext. Ett beslut som inte Sveriges Konsumenter uppskattar.

– Varningstexter hjälper inte alla att förstå innebörden av dessa färgämnen. Återigen läggs det alltför stort ansvar hos konsumenterna. Det bästa vore om det helt enkelt ta bort dessa färgämnen då det inte finns någon som helst konsumentnytta med färgerna, säger Jan Bertoft.

De företag som tidigare fått brev från Sveriges Konsumenter är Candy People, Coop, Exotic Snacks, Godisprinsen, Karamellkungen, Kopparberg, Spendrups och Unilever.

För mer information kontakta:
Louise Ekström, kommunikationsansvarig Sveriges Konsumenter, tel:
070-202 85 86 eller 08-674 43 00.
Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter, tel: 070-797 79 87 eller 08-674 43 00.

Salmonella orsakar flest utbrott av magsjuka

2009-09-21T16:36:30Z

Salmonella orsakar flest utbrott av magsjuka

Salmonella orsakar flest utbrott av magsjuka i Europa. Ägg är den vanligaste smittkällan. Det framkommer av statistik för 2007 från Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Rapporten redovisar 5600 utbrott av matförgiftning från 22 medlemsländer, samt Norge och Schweiz. Dessa utbrott drabbade närmare 40 000 personer och orsakade 19 dödsfall, tio av dem på grund av salmonella.

Andra vanliga orsaker till utbrott av magsjuka är calicivirus, såsom vinterkräksjukan, och campylobacter.

Dold allergi – orsak till mag- och tarmproblem

2009-09-21T16:20:56Z

Ulf Bengtsson, docent vid Allergisektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, leder forskningen om förhållandet mellan allergi och mag-, tarmproblem.

Dold allergi

– orsak till mag- och tarmproblem

Allergi kan vara orsak till halsbränna, buksmärtor och förstoppning som liknar stressrelaterade reaktioner. Ulf Bengtsson, docent vid Allergisektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg driver världsledande forskning kring detta.

– Vi har forskat framgångsrikt runt säsongsrelaterade mag- och tarmproblem. Det visar sig att många pollenallergiker har en inflammation i tarmarna, med liknande symptom som IBS (Irritable Bowel Syndrome). Patienter med IBS-liknande symptom upplever ofta en försämring under björkpollensäsong och vid björkrelaterad föda, säger Ulf Bengtsson.

Tarmen utgör kroppens största immunologiska organ och det är komplexa mekanismer som styr mag- och tarmkanalen. Det finns lika många nervtrådar i tarmen som det finns nerver i förlängda märgen. En ny forskarstudie har påbörjats med inriktning mot allergiska reaktioner vilka ger en lokal inflammation i tunntarmen men alltså inte några yttringar i hud eller andra reaktioner.

Vävnadsprover avgör

– På så sätt kan man säga att detta är en dold allergi som man kan ha med från födseln eller utvecklat genom pollenallergi. Genom vävnadsprover från tunntarm forskar vi nu vidare på förhållanden kring allergi kopplat till mag- och tarmproblem, berättar Ulf Bengtsson.

Docent Ulf Bengtsson är delförfattare i två böcker som beskriver detta ytterligare: ”Förrädisk föda – om överkänslighet för mat och dryck” och ”Medicinska mag-och tarmsjukdomar” med kapitlet ”Födoämnesintolerans och allergi”.

Skribent

Fredrik Nyby

Fredrik är journalist. Han skriver oftast om teknik, men tycker också om att skriva om mat och hälsa..

Allergisjukdomarna kostar 10 miljarder om året

2009-09-21T15:20:10Z

10 miljarder om året – så mycket kostar allergisjukdomarna i Sverige


	Sven-Erik Dahlén, professor och föreståndare för Centrum för allergiforskning på Karolinska Institutet.

Det framkom i en hälsoekonomisk rapport som Astma- och allergiförbundet sammanställde tillsammans med Cfa (Centrum för allergiforskning vid Karolinska Institutet).

Det framkom också att det tidigare inte fanns några publicerade hälsoekonomiska undersökningar överhuvudtaget vad gäller födoämnesallergier. Därför har Cfa tagit initiativ till en första studie där kostnaderna för barn, ungdomar och vuxna med väldefinierad allergi mot vanliga födoämnen ska uppskattas med intervjuer och enkäter.

Arbetsgruppen leds av Sven-Arne Jansson som disputerade vid KI 2006 på en avhandling om kostnaderna för astma och KOL i Sverige. I gruppen ingår förutom Cfa-forskare också dietister samt docent Ulf Bengtsson från Göteborg som är en av de kliniska forskare i Sverige som mest intresserat sig för dessa frågor.

Europeiskt kompetensnätverk för födoämnesallergier

För att öka kompetensen och kontaktnätet för födoämnesallergier har Cfa nyligen beviljats medlemskap i det europeiska kompetensnätverket för födoämnesallergier EuroPrevall (www.europrevall.org ). Cfa är den enda akademiska partnern från Sverige som för övrigt också representeras genom Phadia som arbetar med forskning kring diagnostik.

EuroPrevall studerar olika aspekter på födoämnesallergier. Genom samarbete inom med Ga2len (www.galen.net ), ett EU-nätverk för allergiforskning, har också Cfa forskare vid Sachska barnsjukhuset inlett samarbete med Charité i Berlin för att utveckla diagnostik av födoämnesallergier.

Det pågår även en kartläggning av alla barn som sökt akutmottagningar i Stockholmsområdet på grund av födoämnesallergier.

Starkt program kring födoämnesallergier

Ledningsgruppen för Cfa håller för närvarande på att ta fram andra förslag till satsningar kring födoämnesallergier. Syftet är såväl att stimulera till utveckling av förbättrad klinisk verksamhet som att initiera nya forskningsprojekt. Dessa nya initiativ måste därför utvecklas i samarbete med sjukvårdshuvudmännen.

Forskningen underlättas genom det samarbetsavtal Cfa nyligen tecknat med det kanadensiska forskningsnätverket AllerGen.

Inom AllerGen (www.allergen-nce.ca) finns ett starkt program kring födoämnesallergier. Nya experimentella modeller har utvecklats vilka kommer att överföras till Cfa.

Till sist, ett lästips! Under 2008 disputerade Birgitta Marklund vid KI efter ett doktorandarbete som stötts av Cfa. Hon beskriver i sin avhandling bla de svårigheter som familjer med födoämnesallergier har. Avhandlingen kan rekvireras från Cfa (cfa@imm.ki.se ).

Skribent

Sven-Erik Dahlén

Sven-Erik är professor och föreståndare för Centrum för allergiforskning på Karolinska Institutet..

*Den fullständiga hälsoekonomiska rapporten som nämns i texten kan rekvireras från Astma- och Allergiförbundet. En kort sammanfattning av den publicerades i Läkartidningen 2007 [nr 39, sidorna 2792-2796])

Kunskap lugnar många magar

2009-09-21T15:11:10Z

– De råd som ges på IBS-skolan är bara förslag. Vad som hjälper är individuellt, säger verksamhetschefen Margareta Danelius (till vänster) och medarbetaren Ann Tillberg på Ersta sjukhus.

Kunskap lugnar många magar

En miljon svenskar lider av IBS, Irritable Bowel Syndrom, eller ”känslig tarm” som tillståndet också kallas. På Ersta sjukhus kan drabbade gå i IBS-skola. Lärdomarna därifrån kan göra stor skillnad, även för dem med lindrigare magkrångel.

Till Ersta sjukhus, högt beläget på Söder i Stockholm, remitteras människor med IBS – känslig tarm – från hela landet. Många har länge haft stora problem med magen – diarré eller förstoppning, värk och gaser. På sjukhusets IBS-skola får de under fem dagar lära sig vad tillståndet innebär och hur symtomen kan hanteras. Bland föreläsarna finns läkare, dietist, sjukgymnast och även psykolog och präst – eftersom mycket handlar om förhållningssätt till livssituationen.

– Det finns inget som botar IBS, men behandlingar som lindrar, till exempel avslappningstekniker, säger Margareta Danelius, verksamhetschef och ansvarig för IBS-skolan.

Fibrer är faktiskt fel

De flesta har hört att fibrer är bra för matsmältningen, men på IBS-skolan lär dietisten deltagarna att tänka om.

– De som har IBS och diarré blir ofta sämre av fibrer, säger sjuksköterskan Ann Tillberg som har nära kontakt med patienterna. Hon tipsar dem om att skala frukt, koka grönsaker och bara äta buketterna på broccolin, inte stockarna. Grovt bröd ska undvikas, men även vitt bröd som innehåller socker. Det beror på att sockret startar en jäsningsprocess som ger gaser.

– Människor med IBS har större känslighet i tarmen och upplever gaser som mer smärtsamma, säger Margareta Danelius.

De uppmärksammas därför på gasbildande livsmedel som kolsyrat vatten, kål, bönor, paprika och lök, inklusive vitlök.

Tarmen ska röra sig på rätt sätt

Överdrivna tarmrörelser hos den som har IBS och diarré kan lugnas med till exempel hypnos. Men bra och naturliga tarmrörelser mår alla bra av att stimulera. Det sker till exempel vid motion.

– Vissa kan behöva ta stoppande medicin innan de joggar. Andra kan jobba i sin trädgård där det är nära till toaletten, säger Ann Tillberg.

Andningen är också viktig.

– När man andas med djupa andetag används diafragman och tarmen får massage. Det är även bra att sjunga, fortsätter hon.

Är en uteslutningsdiagnos

Rent medicinskt räknas IBS som en kroniskt störd tarmfunktion, med ändrade avföringsvanor i kombination med smärta eller obehag under en längre tid.

– IBS är en uteslutningsdiagnos som ställs efter att man testat och uteslutit annat, till exempel Crohns sjukdom och glutenintolerans, säger Margareta Danelius.

Eventuella allergier ska också ha kontrollerats. Misstänks matallergi som inte ger sig till känna i enklare tester, remitteras patienten till en dietist för att metodiskt utesluta födoämnen på prov.IBS riskerar att bli en slasktratt för magbesvär som inte kan förklaras, men enligt Margareta Danelius är IBS sällan en felaktig diagnos om utredningen varit grundlig.

Tipsen som hjälper många magar

- Försök leva lugnare, stressa mindre.

- Sitt ner och ät i lugn och ro.

- Svälj mindre luft. Undvik tuggummi, kolsyra och att skölja ner mat med dryck.

- Dra ner på kaffe och alkohol.

- Anpassa fibermängden till din mage.

- Minska på livsmedel som ger gaser, t ex lök och socker.

- Motionera efter förutsättning.

- Andas djupt och sjung gärna.

- Sitt på toa med armbågarna på knäna och knäna högt, som du satt på huk i skogen. Då blir tarmen som rakast.

Skribent: Eva Annell

Kaffe kan skydda mot demens

2009-09-21T15:08:08Z

Kaffe kan skydda mot demens

Kommer den här nya studien att påverka ditt kaffedrickande?

Martin Lennstål, 19 år, konststuderande, Göteborg:
– Nej, det kommer inte att påverka mitt kaffedrickande.

Hanna Khani, 21 år, Student, Bergsjön:
– Nej, jag tycker inte att det uppväger det negativa som kaffe kan orsaka, till exempel magsår eller missfärgade tänder.

Ebba Hake, 21 år, konststuderande, Göteborg:
– Nej, men nu kommer att få bättre samvete eftersom jag dricker ganska mycket kaffe.

Kostas Panagiotidis, 27 år, restauranganställd, Mölndal:
– Nej, jag dricker inte gärna kaffe.

Kaffedrickande i medelåldern kan minska risken för att drabbas av demens senare i livet.
Det visar en ny svensk-finsk studie som publiceras i den medicinska tidskriften Journal of Alzheimer´s Disease.

Studien som undersöker sambandet mellan kaffe- och tekonsumtion i medelåldern och insjuknande i demenssjukdom senare har genomförts vid Kuopios Universitet i Finland i samarbete med Karolinska Institutet.

Drygt 1400 personer har följts under ett tjugotal år.

Resultatet visar att de som i medelåldern drack tre till fem koppar kaffe om dagen hade lägre risk att utveckla demens senare i livet jämfört med dem som drack lite eller inget kaffe alls.

Kost blir medicin

– Med hänsyn till den stora kaffekonsumtionen över hela världen kan resultaten få viktiga konsekvenser för att förebygga eller fördröja debuten av demens och Alzheimers sjukdom.

– Fyndet behöver bekräftas av andra studier, men det öppnar en möjlighet för att koståtgärder kan ändra risken för demens, säger forskningsledare Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Matallergi är svårt att utreda

2009-09-21T15:03:28Z

– Många som kommer till oss är björkallergiker som korsreagerar på stenfrukter, äpplen, morötter, trädnötter och potatis, som alla är besläktade med björkpollen, säger verksamhetschefen Victoria Strand på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus.

Matallergi är svårt att utreda

Blodprov, pricktest och uteslutning av viss mat på prov är några av metoderna som används för att avgöra om någon är allergisk mot ett födoämne.

Ofta krävs erfarenhet för att tolka resultaten korrekt.

Mat och dryck är inte bara njutning och näring. Olika födoämnen kan bråka ordentligt med kroppen hos den som är känslig. En del reaktioner beror på allergi, men långt ifrån alla. Det finns många mekanismer som gör att vanlig mat som mjölk, mjöl, skaldjur, nötter och frukt kan ge besvär. Det gör att diagnosen födoämnesallergi kan vara besvärlig att komma fram till.

– Det kräver kunskap, kartläggning och noggrant utredningsarbete, säger Victoria Strand, som är specialist i allergisjukdomar och verksamhetschef på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Om ett litet barn som kräks, får utslag, ont i magen eller konstig avföring är det enklast att först vända sig till BVC.

Börja med husläkaren

Om man tror att man mår dåligt av viss mat gäller den vanliga tågordningen i vården; man ska börja med sin husläkare.

– Husläkaren ska kunna göra en första sortering; skilja ut om det är laktosintolerans, glutenintolerans, IBS (känslig tarm) eller misstänkt födoämnesallergi, säger Victoria Strand.

Om det är ganska tydligt vad man är allergisk emot, till exempel hasselnötter, kan husläkaren bekräfta misstanken med stöd av blodprov. Om husläkaren däremot inte kan identifiera vad man reagerar på, bör han eller hon skicka en remiss till en specialistmottagning.

Specialister för vuxna

Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus tar emot vuxna. Först får patienten fylla i ett detaljerat formulär om vilka födoämnen han eller hon tror ger besvär. Det underlättar om man ägnat sig åt lite detektivarbete själv innan och funderat på vad man ätit när man sedan mått dåligt.

Ofta tas blodprov där man söker allergiantikroppar, IgE, mot olika födoämnen. Svaret kan dock vara lite lurigt att tolka.

– Det är ett bra och tillförlitligt test om man har ordentligt med antikroppar i blodet, men vid låga halter får man ta det med en nypa salt. Man kan ha antikroppar mot ett födoämne och ändå tåla det, säger Victoria Strand, som alltid relaterar testsvaren till om patienten har besvär eller inte.

Pricktest används också och Victoria Strand ser det som något mer tillförlitligt än blodtest. Vid pricktest läggs droppar av olika ämnen på huden och sedan sticker en sköterska små hål i huden genom dropparna.

– Då ser du hur du reagerar i huden på till exempel fisk. Det blir en verklig reaktion i form av en liten bulle på huden.

Önskar fler dietister

För att förbättra diagnostiken för vuxna skulle Victoria Strand gärna se att det gjordes betydligt fler dubbelblinda matallergiprovokationer. I en sådan studeras kroppens reaktioner, utan att vare sig patienten eller den som utför testet initialt vet vad patienten fått att äta.

Förfarandet ger ett säkert svar på vad kroppen tolererar och kan befria människor som begränsar sin kost och sitt liv i onödan. De kan ha vuxit ifrån sin allergi för länge sedan.

På Sahlgrenska i Göteborg görs sådana provokationer i samarbete med dietister, men i Stockholm och på andra håll är det sällsynt.

– Problemet är att det saknas allergispecialiserade vuxendietister här, säger Victoria Strand, som också beklagar att det är ont om allergologer.

Barnläkare är vana

När man misstänker födoämnesallergi hos sitt barn kan vägen till en erfaren läkare vara kortare. Victoria Strand rekommenderar att man först vänder sig till BVC om man har ett litet barn som kräks, får utslag, ont i magen eller konstig avföring.

– BVC brukar skicka vidare till en barnmottagning och där är de flesta läkarna väldigt duktiga. Majoriteten av deras patienter har allergi eller astma.

På barnmottagningen kan barnet få göra allergitest i form av blodprov eller pricktest. Ofta gör man också en så kallad uteslutningsprovokation. Då utesluter man födoämnet en tid för att se om barnet då mår bra. Sedan återinför man det och ser om barnet mår sämre igen. I så fall ska födoämnet alltså tas bort.

– Numera pratar läkare mer om att man ska introducera födoämnet igen efter en tid, eftersom barnet kan utveckla tolerans successivt. Efter 1-2 år ska man prova igen i samråd med läkare.

Han startade upproret mot tillsatserna

2009-09-21T14:27:40Z

Han startade upproret mot tillsatserna

Mats-Eric Nilsson har med sina succéböcker ”Den hemlige kocken” och ”Äkta vara”, som avslöjar hur många tillsatser det finns i våra livsmedel, startat en folk- och proteströrelse mot fusket med maten.

Matallergiker har redan ett försprång men numera är det hundratusentals andra som börjat lusläsa innehållsförteckningarna på matvarorna i butiken.

1938 sändes en serie radioreportage som avslöjade hur illa ställt det var med hygienen i det svenska folkhemmet. Journalisten Ludvig ”Lubbe” Nordström (1882-1942) myntade begreppet ”Lort-Sverige” och lyckades genom sina reportage åstadkomma stora förändringar när det gäller svenskarnas hygienska förhållanden.

2007 tog kollegan Mats-Eric Nilsson, redaktionschef på Svenska Dagbladet, över stafettpinnen genom att uppmärksamma en annan hygien/hälsofråga- vad den mat vi äter egentligen innehåller.

Allt började med en glass

— Jag har alltid varit intresserad av mat men det var först i samband med köpet av en glass på en badstrand för några år sedan, som mitt engagemang i detta började på allvar. Min bror fick för sig att läsa upp innehållsdeklarationen på den pistageglass vi just ätit och vi trodde inte våra öron. Förutom alla konstiga E-nummer innehöll den dessutom spenat (!), inte pistagenötter, säger Mats-Eric Nilsson, som då bestämde sig för att ta reda på mer om vilka kemiska tillsatser som finns i livsmedel.

Resultatet av den gedigna researchen blev boken ”Den hemlige kocken” - det okända fusket med maten på din tallrik” som kom ut 2007 och hittills har sålt i flera hundra tusen exemplar. Att så många människor skulle visa sig dela Mats-Erics passionerade engagemang för ren och äkta mat kom som en överraskning för honom. Från att ha varit en relativt anonym nyhetsjournalist i drygt 30 år hyllas han nu närmast som en folkhjälte.

Lätt att laga med riktiga råvaror

Det Lubbe Nordström gjorde för Lort-Sverige har Mats-Eric Nilsson nu gjort för Fuskmat-Sverige. Ingen som har läst hans böcker kan förbli opåverkad. För många har det nu blivit en självklar rutin i butiken att välja bort livsmedel där E-numren står som spön i backen. Många har nog också med häpnad insett att det faktiskt går ganska fort att laga riktig mat själv. Att till exempel pressa en färsk apelsin varje morgon tar cirka en minut. Och att göra sin egen glass av riktiga råvaror är inte ett dugg komplicerat.

Uppmärksamheten kring Mats-Eric Nilsson och hans grävande i den kemikalietyngda livsmedelindustrin har varit enorm. Han har fått flera prestigefyllda priser och är en mycket flitig anlitad debattör och föreläsare. Förra året kom uppföljaren ”Äkta vara” som är en praktisk konsumentguide för den som vill köpa och äta så oförfalskad mat som möjligt. Här ger Mats-Eric Nilsson egna kloka råd om vad man själv kan göra, vilka ekologiska alternativ det finns till vanliga livsmedel och vad man helst bör undvika att köpa.

10 kilo tillsatser per person och år

Ett tips är att lägga ned någon av handböckerna i inköpskassen, för att snabbt kunna slå upp vad alla obegripliga förkortningar och beteckningar betyder. Till exempel polyglycerolpolyricinoleat (!), som kallas E 476 och är ett emulgeringsmedel som bland annat används i choklad.

— Vi svenskar stoppar i oss omkring sju kilo olika tillsatser på ett år. Vi vet idag att ganska många tillsatser kan framkalla allergiska reaktioner och att somliga kanske även kan ge upphov till allergier. Men hur dessa kemikalier påverkar vår hälsa på längre sikt saknar vi kunskap om.

Matmedvetna matallergiker har ju redan ett försprång här men mitt råd till alla konsumenter är att noga granska innehållsförteckningar och att ställa frågor till livsmedelsproducenterna.

— Ju kortare kemisk innehållsförteckning desto renare produkt är en tumregel, tillägger han.

Fick livsmedelsindustin att reagera

Livsmedelsindustrin som ju omsätter miljardbelopp har otippat nog reagerat försiktigt positivt på det folkliga matuppror Mats-Eric Nilsson startat. För att behålla konsumenternas förtroende har många producenter nu börjat sanera i tillsatsträsket.

— En del light-produkter har glädjande nog redan försvunnit från marknaden.

Mats-Eric Nilsson är tjänstledig från jobbet som redaktionschef på Svenska Dagbladet för att kunna skriva och föreläsa på heltid. Han skriver artiklar om mat i olika tidningar och driver den interaktiva och mycket välbesökta webbsajten: www.aktavara.org

"Maten är en del i läknings-processen"

2009-09-21T14:26:50Z

Om maten är god och vällagad blir det också mindre svinn. Det har personalen på Kungälvs sjukhus noterat.

"Maten är en del i läknings-processen"

När man är sjuk och svag behövs god och nyttig mat mer än någonsin.

Det har man tagit fasta på på Kungälvs sjukhus där det sedan flera år satsas stort på ekologiska, närproducerade råvaror och omsorgsfullt tillagad mat.

— Maten är en del i läkningsprocessen, säger kostchefen Kristina Sjöholm.

Kungälvs sjukhus är ett akutsjukhus med cirka 200 vårdplatser. Här finns en mix av olika specialiteter, till exempel kirurgi, medicin, geriatrik och psykiatri. Det betyder också att det finns en mångfald av olika patienter, med olika behov av specialkost.

— Vi lagar mat från grunden till ca 200 patienter varje dag, ungefär 15-25 procent av dem kräver någon form av specialkost, säger Kristina Sjöholm som basar över 21 personer i köket.

Precis som i skolorna är laktos- och glutenintolerans vanligast men eftersom detta är ett sjukhus handlar det också om att servera olika former av dietkost.

Kostchefen Kristina Sjöholm på Kungälvs sjukhus. Till höger i bild.

Egen dietavdelning

— Det kan vara proteinreducerad mat, energikost, passerad mat, enbart flytande föda men också en rad minuskoster, till exempel minus kött, tomat, lök, bönor med mera. Vi har ofta kontakt med dietister på sjukhuset och vi har en egen dietavdelning som en särskild kock ansvarar för.

Kristina Sjöholm som kom till Kungälvs sjukhus för tre år sedan har ett starkt matengagemang.

— Vi ser mat som en viktig del i vården och är väldigt måna om att servera så bra måltider som möjligt. När man ligger på sjukhus är maten extra betydelsefull, det är något man ofta ligger och väntar på.

Att använda råvaror av hög kvalitet är A och O i köket, betonar Kristina Sjöholm, som med starkt stöd av regionens politiker har gått över mer och mer till ekologiskt producerade varor.

30 procent är ekologiskt

Idag är ungefär 30 procent av allt vi köper ekologiskt. Vi handlar från en huvudgrossist men har också en del lokala producenter som vi bland annat köper kött, potatis och bröd av.

— När man är sjuk ska man ha den allra bästa maten och därför är det viktigt att använda råvaror av hög kvalitet som dessutom är producerade på rätt sätt. Och under rätt säsong, tillägger hon med eftertryck. Vi försöker alltid ta hänsyn till årstiden och skulle till exempel aldrig servera ärtsoppa mitt i sommaren.

Genom att använda rena produkter utan okända tillsatser kan man även få ned antalet specialkoster.

Alla är ju mer observanta på matallergier idag, säger hon. Vi använder till exempel huvudsakligen majsstärkelse när vi reder såser och grytor och oftast serverar vi en rätt som inte innehåller mjölk. Allt handlar om god planering.

Svinnet har minskat

Många tror att det blir mycket dyrare att köpa ekologiska råvaror men Kristina Sjöholm betonar att man måste se till helheten.

Inköpen blir cirka 15 procent dyrare men detta kan balanseras på olika sätt, genom att arbeta med svinnet, minska mängden kött eller genom att vara observant på portionsstorlekarna.

Om maten är god och vällagad blir det också mindre svinn. Vi har noterat en viss minskning och kan konstatera att vi ligger en bit under det beräknade svinnet inom storkök som ligger på cirka 25 procent.