Det är inte bara snabba kolhydrater som har betydelse för vikten. Det totala energiintaget är också viktigt.

Vi reder ut begreppet GI

GI (Glykemiskt Index) är vid det här laget ett välkänt begrepp, men det råder också många missförstånd. Vad är GI – egentligen? Matnyttig.se reder ut begreppen! GI talar om hur blodsockerkurvan beter sig efter att man har ätit ett visst livsmedel. Försökspersoner får äta den mängd av ett livsmedel som innehåller 50 gram kolhydrater. Sedan mäter man blodsockret med jämna mellanrum och bedömer om det är ett ”snabbt” eller ”långsamt” livsmedel.

Äter man ett långsamt livsmedel (lågt GI) får man en flackare och mer utdragen blodsockerkurva än när man ätit ett snabbt (högt GI). Detta är positivt för många funktioner i kroppen men har inte entydigt bevisats ha någon inverkan på vikten.

Kolhydrathalten varierar mycket mellan olika livsmedel, den mängd som innehåller 50 gram kan vara en helt normal portion, men det kan också vara helt orimligt att äta den mängd som krävs, till exempel 8 morötter eller ½ kg hasselnötter.

Lätt att välja bort hög kolhydrathalt

Många feta livsmedel har ett lågt GI beroende på att fet mat bryts ner långsammare. Dessutom finns det en rad faktorer i maten som kan sänka GI genom att de påverkar magsäckstömningen, till exempel sura/syrliga livsmedel och individuella faktorer hos försökspersonen.

I folkmun har ”GI-metoden” blivit synonymt med att inte äta kolhydrater alls. Det är lite märkligt att det kallas just GI-metoden, eftersom mat med låg halt kolhydrater har väldigt liten inverkan på blodsockervärdena.

Hur som helst är det många som provar denna metod för att gå ned i vikt, kanske för att det är tillåtet att äta feta livsmedel. Vissa upplever också att det är lättare att hålla sig till ett lägre energiintag då de kan välja bort livsmedel med hög kolhydrathalt, till exempel godis, vitt bröd, läsk, pommes frites och stora mängder pasta eller ris.

Det är energiintaget som har betydelse

Man bör komma ihåg att GI bara är en detalj som kan ingå i en helhetsbild av en väl sammansatt kost. Man bör komma ihåg att det finns andra komponenter som är minst lika viktiga. Vi bör äta mer av enkel- och fleromättat fett, till exempel från fisk, nötter, avokado och mjuka fetter, vi behöver de näringsämnen som finns i frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. Och framför allt; det är energiintaget som har betydelse för kroppsvikten.

Julmat är ganska bra om man letar efter livsmedel som har liten inverkan på blodsockret. Nötter och feta korvar, ostbricka och julskinka är livsmedel som är rika på protein och fett, men innehåller få kolhydrater. Man bör däremot tänka på att de innehåller förhållandevis mycket energi (kcal).

Den som går på ett eller två julbord per år behöver inte tänka så mycket på vad som slinker ner den kvällen. Om du äter många julbord under en säsong är det viktigt att du har en medveten strategi om du vill undvika att gå upp i vikt.

Skaffa dig nya vanor

Ta en titt på vad som finns innan du börjar ta för dig och välj ut dina favoriter. Janssons frestelse, rödbetssallad och Ris à la Malta är fullproppade med fett. Korv och köttbullar kan du äta när som helst. Välj hellre lax och inlagd sill (i klart spad), skinka, grönsaker och frukt. Julskinka (utan fettranden), lutfisk, räkor och musslor är bra alternativ. Skapa nya favoriter på buffén, till exempel finstrimlad rödkål med apelsinbitar och grönkål utan alltför mycket grädde.

Årets bästa julklapp kan du ge dig själv i form av en hälsosammare livsstil – börja redan idag! Om du gör medvetna val kan du fira jul utan dåligt samvete.

Kommentarer (0) Add Comment