samt Sveriges Kommuner och Landsting  från Astma- och Allergiförbundet

Angående förbud mot förekomst av trädnötter, jordnötter, mandel och sesamfrö i förskolor och skolor.

Sammanfattning:

Astma- och Allergiförbundet föreslår att Sveriges samtliga kommuner, i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer*, fattar beslut om att nötter (trädnötter), mandel, jordnötter och sesamfrö inte ska förekomma inom förskolor och skolor.

* Se Livsmedelsverkets skrift: Bra mat i skolan, sid 4:

”Bra principer för maten i skolan:

- nötter, inklusive mandel, jordnötter och sesamfrö förekommer inte”

(märkningsföreskriften LIVSFS 2004:27, bilaga 1)

Bakgrund

Allergi eller överkänslighet mot mat är vanligt. I en Stockholmsundersökning rapporterade föräldrarna att drygt 10 procent av barnen reagerade på mat. För vuxna är motsvarande andel drygt 20 procent. Födoämnesallergier verkar öka i befolkningen. I vissa länder har det under de senaste två decennierna skett en dubblering av antalet barn och vuxna med jordnötsallergi, och för sjukhusvård har en 4-faldig ökning skett på grund av allergiska reaktioner på livsmedel. I Sverige är dock dessa förhållanden inte klarlagda, men mycket talar för att samma utveckling även har skett i vårt land.

Allergi mot jordnötter och nötter är idag minst lika vanligt som allergi mot mjölk och ägg bland barn i förskoleåldern och är bland skolbarn och vuxna de vanligaste formerna av matallergi. Denna förändring i förekomsten av matallergi är ett nytt fenomen och kan förklaras av att vi idag exponeras för en mängd olika nötter och frön t.ex. cashew nöt och sesamfrö, jämfört med för ett 20-tal år tillbaka i tiden.

Varje år dör barn/ungdomar/unga vuxna i Sverige pga. matallergi och ett stort antal barn söker akut efter reaktion mot födoämnen som inte sällan är potentiellt livshotande. Svenska

undersökningar har visat att barn och föräldrar till barn med matallergi har en sämre hälsorelaterad livskvalitet, jämfört med barn med andra allergiska sjukdomar. Detta är inte

förvånande med tanke på den oro många föräldrar och barn kan känna avseende barnets matallergi.

Nötter, jordnötter och sesamfrö kan ge upphov till mycket allvarliga allergireaktioner. Symtomen är framför allt klåda i mun och svalg och svullna läppar och kan bli mer uttalade om man äter det man inte tål under pollensäsongen. Vid svår allergi kan reaktionen utvecklas till livshotande allergisk chock (anafylaktisk chock).

Reaktion kan också utlösas av luftburna allergen. Det kan räcka att knäcka en hasselnöt eller öppna en jordnötspåse i samma rum

Allergi mot nötter kan uppträda i alla åldrar och växer sällan bort. Det är inte ovanligt att små barn uppvisar allergi eller har IgE-antikroppar mot nötter och jordnötter. Speciellt svåra reaktioner får de som redan i barndomen utvecklar nöt- eller jordnötallergi.

Jordnöten är inte en nöt utan tillhör ärtväxterna.

Förbud mot nötter, jordnötter och mandel

Inom kommunen kan man ta ett politiskt beslut om att nötter och jordnötter inte ska förekomma inom förskola och skola. Om ett sådant beslut inte finns kan förskolan/skolan själv fatta ett beslut. Ett sådant beslut underlättar för alla inom skolan att hålla området nöt-, mandel-, sesamfrö-, jordnötsfritt. Motivet till beslutet är att på alla sätt undvika olyckstillbud med risk för allvarliga allergiska reaktioner.
Det finns en risk för sammanblandning och svårigheter att identifiera nötter, jordnötter och mandel i mat, godis och kaffebröd. Därför bör förbudet omfatta även mandel.

Förbudet bör även gälla utflykter, disco, personalens kaffebröd och kaffebröd vid föräldramöten, föräldrafika osv.

Anslag om nötförbudet bifogas detta brev. Det kan beställas från Astma- och Allergiförbundets kansli.

Ingalill Bjöörn

Ordförande Astma- och Allergiförbundet

Bli fan av Matnyttig.se på Facebok och få del av nyheterna först och kom med artikelförslag och tips till andra läsare.

Klicka på logon nedan för att komma till Matnyttig.ses Facebook-grupp.

Vad gör en dietist?

Dietist är ett yrke som de flesta av oss förmodligen har ganska dålig koll på vad det innebär.
Är det inte någon som tycker att vi bara ska äta smalt, nyttigt och präktigt, tänker du kanske. Åtminstone tänkte jag det, tills jag fick möjligheten att prata med Andrea Mikkelsen, dietist sedan 1994.

– Dietisten tänker på mat hela tiden, det är så roligt och spännande! Men vi jobbar med maten för att människor ska kunna kombinera ett bra näringsinnehåll med en tillräcklig mängd kalorier i vad de äter, utan att för sakens skull glömma bort de viktiga bitarna med matglädje och de sociala tillfällen maten erbjuder, berättar Andrea med entusiasm.

– Har man dessutom allergi eller överkänslighet mot en eller flera ingredienser behöver vi hjälpa människor att trots allt våga och vilja laga och äta mat. Dietistens roll blir att sprida kunskap och jag ser mig som utbildare och pedagog i matens tecken. Det finns så mycket att göra och de allra flesta situationer går att lösa med bra alternativ, säger Andrea.

– För att trivas och göra ett bra jobb som dietist behöver du vara lyhörd inför vad den individ du jobbar med, säger Andrea Mikkelsen.

När ska jag gå till en dietist?

Förutom i de fall då du på grund av allvarlig och långvarig sjukdom, övervikt, ätstörningar eller undervikt behöver hjälp med maten och näringen, finns det många andra tillfällen då det kan vara en bra idé att få dietistens hjälp i vardagen.

– Du kan gå till en dietist när som helst! Till exempel när du behöver extra kunskap, om du är orolig och vill känna dig trygg med vad du eller din familj äter, men också när ni behöver extra inspiration kring kosten. Har man till exempel barn med matallergi bör man träffa en dietist så snart barnet fått sin diagnos, och därefter tycker jag att familjen regelbundet bör komma tillbaka för att få inspiration och fortsätta lära sig i takt med att barnet utvecklas, tycker Andrea.

Vad behövs för att lyckas?

– För att trivas och göra ett bra jobb som dietist behöver du vara lyhörd inför vad den individ du jobbar med för stunden behöver mest, och du bör vara kreativ och öppen inför alternativa lösningar på problem. Har man till exempel allergiska barn kan dietisten inte framföra hemlagad mat från grunden varje dag som den enda lösningen, för det är ju inte hållbart i de flesta barnfamiljer. Istället måste vi vara nyfikna på och öppna inför familjens egen kunskap och livsstil för att hitta bra och trygga alternativ. Vår hälsa, miljön, tiden och ekonomin – allt spelar in när vi förhåller oss till maten”, säger Andrea.

– Dessutom får dietisten aldrig glömma bort att förmedla matglädje som en oerhört viktig ingrediens i all matlagning, avslutar Andrea Mikkelsen.

Vi reder ut begreppet GI

Äter man ett långsamt livsmedel (lågt GI) får man en flackare och mer utdragen blodsockerkurva än när man ätit ett snabbt (högt GI). Detta är positivt för många funktioner i kroppen men har inte entydigt bevisats ha någon inverkan på vikten.

Kolhydrathalten varierar mycket mellan olika livsmedel, den mängd som innehåller 50 gram kan vara en helt normal portion, men det kan också vara helt orimligt att äta den mängd som krävs, till exempel 8 morötter eller ½ kg hasselnötter.

Lätt att välja bort hög kolhydrathalt

Många feta livsmedel har ett lågt GI beroende på att fet mat bryts ner långsammare. Dessutom finns det en rad faktorer i maten som kan sänka GI genom att de påverkar magsäckstömningen, till exempel sura/syrliga livsmedel och individuella faktorer hos försökspersonen.

I folkmun har ”GI-metoden” blivit synonymt med att inte äta kolhydrater alls. Det är lite märkligt att det kallas just GI-metoden, eftersom mat med låg halt kolhydrater har väldigt liten inverkan på blodsockervärdena.

Hur som helst är det många som provar denna metod för att gå ned i vikt, kanske för att det är tillåtet att äta feta livsmedel. Vissa upplever också att det är lättare att hålla sig till ett lägre energiintag då de kan välja bort livsmedel med hög kolhydrathalt, till exempel godis, vitt bröd, läsk, pommes frites och stora mängder pasta eller ris.

Det är energiintaget som har betydelse

Man bör komma ihåg att GI bara är en detalj som kan ingå i en helhetsbild av en väl sammansatt kost. Man bör komma ihåg att det finns andra komponenter som är minst lika viktiga. Vi bör äta mer av enkel- och fleromättat fett, till exempel från fisk, nötter, avokado och mjuka fetter, vi behöver de näringsämnen som finns i frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. Och framför allt; det är energiintaget som har betydelse för kroppsvikten.

Julmat är ganska bra om man letar efter livsmedel som har liten inverkan på blodsockret. Nötter och feta korvar, ostbricka och julskinka är livsmedel som är rika på protein och fett, men innehåller få kolhydrater. Man bör däremot tänka på att de innehåller förhållandevis mycket energi (kcal).

Den som går på ett eller två julbord per år behöver inte tänka så mycket på vad som slinker ner den kvällen. Om du äter många julbord under en säsong är det viktigt att du har en medveten strategi om du vill undvika att gå upp i vikt.

Skaffa dig nya vanor

Ta en titt på vad som finns innan du börjar ta för dig och välj ut dina favoriter. Janssons frestelse, rödbetssallad och Ris à la Malta är fullproppade med fett. Korv och köttbullar kan du äta när som helst. Välj hellre lax och inlagd sill (i klart spad), skinka, grönsaker och frukt. Julskinka (utan fettranden), lutfisk, räkor och musslor är bra alternativ. Skapa nya favoriter på buffén, till exempel finstrimlad rödkål med apelsinbitar och grönkål utan alltför mycket grädde.

Jag har varit oerhört privilegierad med att redan vid min ankomst till Sverige ha nära och täta kontakter med svenska familjer. Tack vare det, har jag upplevt bjudningar av alla de slag vid det här laget.

Något jag i början hade svårt att ta till mig och som jag inte ens idag finner så roande, är den obligatoriska ritualen under alla besök hemma hos folk, att av värden guidas runt i huset och inspektera alla utrymmen – även så privata ställen som badrum och sovrum. Som om värdparet var fastighetsmäklare och gästerna husspekulanter!

Jag som är uppfostrad i en kultur där nyfikna gäster och besökare uppfattas som snokande figurer, utan vare sig stil eller hyfs, hade i många år mycket svårt att helhjärtat engagera mig i dessa återkommande inomhus-utflykter. Om gästerna inte själva redan vid ankomsten frågade, var det värden som föreslog det. Numera har jag förstått hur vanlig och oskyldig den här oskrivna seden är och jag har inte alls svårt att leva med den.

Jag kan inte låta bli att tänka på de helt oskyldiga och onödiga kulturkrockar som invandrare och svenskar ofta ställs inför och som med bara lite kunskap kan överbryggas. Många invandrares beteenden kan ibland tolkas som ett tecken på avsaknad av god uppfostran, brist på respekt eller ovilja till engagemang och integration. Jag hävdar att det många gånger handlar om det motsatta: Nämligen att man i sin goda vilja endast följer sin uppfostran och beter sig som man sedan barndomen har blivit tillsagd att göra. Det är sällan som någon, av ren illvilja, beter sig på ett dåligt sätt.

De allra flesta människor, invandrare som svenskar, har ofta goda avsikter med det de gör. Det är omgivningen som med sina referensramar tolkar olika handlingar. Det som är hyfs i en kultur kan vara tabu i en annan. Och det som är sed i ett land kan var olagligt i ett annat. Hur man uppfattas och vilken stämpel man får beror ofta på vilken miljö man råkat hamna i och vilka människor man är omgiven av.

Ett minne från min mammas tidiga besök i Sverige var när vi var bjudna på middag hos goda vänner. Så snart vi anlände föreslog de, som skick är, att vi skulle gå runt och se på den lilla våningen. Min oinvigda mamma gick och satte sig på soffan och ropade skarpt, dock diskret, på mig att gå och sätta mig hos henne, ”Istället för att vara i vägen för värdparet!” ”De kommer tro att du snokar i deras privata sfär nu när du håller på och följer efter dem vart de än går”, var hennes kommentar.

När jag förklarade för henne vad det hela gick ut på och att turen egentligen var till hennes ära, fann hon det mycket uppseendeväckande – även om hon visade värdparet sin uppskattning. Men gränsen gick vid badrum och sovrum. Hon vägrade att kika in i dessa utrymmen, med motiveringen: ” Vill du att jag ska sjunka så lågt som att inspektera folks dass och sängkammare?”

Sovrum, speciellt dem tillhörande gifta par, uppfattas som ett mycket privat och intimt område i Persien och därför är det helt otänkbart att visa det för sina gäster – framför allt för manliga sådana. Dörren till sovrummet är alltid stängd när man har besök, för dit har ingen utomstående tillträde. Och badrum, på grund av dess funktion, är diskretionen personifierad! Till och med det att låta andra veta att man är på väg till toaletten, uppfattas som mycket vulgärt – då har man lyckats avslöja sin avsaknad av goda anor och uppfostran.

Badrum och sovrum finns i alla hem och fyller samma funktion även i Persien (!) som de gör i andra länder, men har man god uppfostran så låtsas man inte om inrättningarnas existens och funktion!

Jag ser så otroligt mycket fram emot sommaren, för då kan jag äntligen ha lite bjudningar hos mig, eller rättare sagt på gården. Det var först förra sommaren som vi började med bjudningar på vår lilla gård. Fördelen med gårdskalas är att jag som inte finner bäddning av sängen, fönsterputsning eller damning som särskilt rofyllda uppgifter, slipper att göra hemmet representativt!

Och mina gäster behöver inte heller bli besvikna av den visning de skulle fått, eftersom jag bor i en blygsam våning, utan några exklusiva prylar och möbler (här får man sätta sig på persiska mattor och kuddar – som i Tusen och En Natt!). Men samtidigt minns jag förra årets sommarkalas på gården, då alla 50 gäster en efter en frågade om de kunde gå upp och se hur jag har det! Så jag är redan avslöjad!

Kolumnist: Maria Masoomi